Nytt nummer av Ukrainabulletinen (nr 1 2019)

Det finns ett nytt nummer av Ukrainabulletinen (nr 1-2019) ute.

UB12019

Ladda ner det i PDF-format genom att klicka här.

Ur innehållet:

  • Internationell aktionsdag för Odessa 2 maj 2019
  • Fred: Finsk fredsrörelse rapporterar och rekommenderar efter resa till Ukraina
  • Malmö European Forum 4 maj
  • Europas fredsrörelser kräver avspänning
  • Miljö: Ukrainska bönder är rädda att förlora sin mark
  • Mänskliga rättigheter: Stoppa politiskt förtryck i Ryssland och Ukraina
  • Tema: Ukrainska presidentvalet
  • Allt om Kragh och Sundboms ryssstämpel på freds- och miljörörelsen
  • Fred: Så arbetar Aktivister för fred
  • Personligt: Divina Levrini 1979-2019
  • … och mycket mer

Dela och sprid gärna detta fullmatade nummer av Ukrainabulletinen.

 

Sverige måste säga nej till Eurovision i Israel – Aktivister för fred undertecknar uppropet i minne av Divina Levrini, sångerska och growlerska, Malmö

Aktivister för fred stödjer ett upprop som publicerades på Aftonbladet debatt idag 2 april  2019 och som undertecknats av 171 kulturarbetare.

ABDebattForPalestina2April2019.png

Vi (Aktivister för fred) skriver, med familjens tillåtelse, under uppropet i minne av kulturarbetaren Divina Levrini, sångerska och growlerska, Malmö. Vi gör det då vi alla vet att om Divina levt idag hade hade hon skrivit under det själv.

Divina var under riktigt många år engagerad för Palestina och sommaren 2018 fick hon möjlighet att segla med Ship to Gaza och Freedom Flottila. Hon sa flera gånger att hon inte trodde att det var sant, men det var det. Det var en stor önskan som gick i uppfyllelse och hon seglade hela vägen från Sverige. Tyvärr nådde hon aldrig sin destination i Palestina eftersom fartyget Al Awda (Återkomsten) som hon seglade den sista sträckan med bordades på internationellt vatten av israelisk militär som kidnappade hela besättning och passagerarna. De fördes mot sin vilja till Israel och sattes i Israeliskt fängelse innan de deporterades. Både i samband med bordning och i fängelset behandlades de illa av israeliska myndighetsföreträdare. Vittnesmål om detta finns publicerade runt om i världen. Fartyget, som var en gåva till det palestinska folket, beslagtogs och ligger kvar i Ashdod, Israel tillsammans med alla beslagtagna palestinska fiskebåtar.

Efter att Divina deporterats från Israel och nått Sverige samlade hon en enorm kraft och genomförde flera intervjuer i både svensk och internationell media. Hon uttryckte ofta för oss andra i Aktiviter för fred att hon var besviken när media valde att sätta fokus på henne och hennes tid i Israeliskt fängelse. Hon menar att det är inte intressant.

Det enda som betyder något är palestinierna och deras kamp. Följande citat från Divina säger mycket om vilket stort hjärta världen tyvärr har förlorat. Det säger även hur viktigt det är att vi som är kvar låter hon kämpa vidare för palestinierna och Palestina genom våra ord och våra handlingar.

DivinaMEMO16aug2018.png

Divina says that one of her worst moments on board the Flotilla was when “they [Israeli naval forces] had hijacked us and drove the boat to Ashdod.” She explains:

We could see the glittering light in Israel and complete darkness over Gaza. We knew that Israel had cut off the electricity again. I told a young soldier: ‘Over there, children full of hope are waiting for us, for a boat full of medicines which will never come.

Then we saw fishing boats, stolen from the Palestinians of Gaza in the harbour – it fills my heart with sadness just how cruel humans can be.

Divina Levrini in Middle East Monitor, 16 augusti 2018

Med det lägger vi till denna underskrift till uppropet:

Aktivister för fred i minne av Divina Levrini, sångerska och growlerska, Malmö

DivinaAlAwda2.jpg

Divina Levrini ombord på Al Awda (Återkomsten).
Någonstans på Medelhavet på väg till Palestina sommaren 2018.


Sverige måste säga nej till Eurovision i Israel

Detta upprop är publicerat i Aftonbladet Debatt, 2 april 2019 kl 04:00.

171 artister och kulturarbetare: Israel förnekar palestinierna grundläggande mänskliga rättigheter.

Bland de som skriver under uppropet finns Joakim Thåström, Lo Kauppi, Mikael Wiehe, Sven Wollter, Kajsa Ekis Ekman, Love Antell, Athena Farrokhzad, Stefan Sundström, Syster Sol, Mari Boine, Per Gahrton, Maria-Pia Boëthius och Ewert Ljusberg.

FOTO: AFTONBLADET, TT
Bland de som skriver under uppropet finns Joakim Thåström, Lo Kauppi, Mikael Wiehe, Sven Wollter, Kajsa Ekis Ekman, Love Antell, Athena Farrokhzad, Stefan Sundström, Syster Sol, Mari Boine, Per Gahrton, Maria-Pia Boëthius och Ewert Ljusberg.
FOTO: AFTONBLADET, TT

DEBATT. Vi svenska artister och kulturarbetare som undertecknar detta upprop kan inte stillatigande åse hur Israel använder sig av Eurovision Song Contest för att dölja sina brott mot det palestinska folket.

Bara några dagar efter den israeliska segern i Eurovision Song Contest maj 2018 sköt Israels armé ihjäl 62 palestinier som protesterade mot sin fängelseliknande instängning i Gaza.

Sex av dessa mördade var barn. Samtidigt uttryckte den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahu sin förtjusning över att Netta Barzilai, den vinnande sångerskan, var den bästa ambassadören för Israel ute i världen.

Så länge Israel med sin apartheidpolitik förnekar palestinierna deras grundläggande mänskliga rättigheter, så länge måste vi avstå från israeliskt deltagande i kulturutbyten.

Stefan Abelsson, musiker, Göteborg
PO Alfredsson, fotograf, Göteborg
Stefan Almqvist, körledare, Göteborg
Anne-Li And, vissångerska, Köpenhamn
Bernt Andersson, musiker, Göteborg
Kjell Andersson, filmare, Varberg
Love Antell, musiker, Stockholm
Tobias Assiego (Format), artist/dj, Uppsala
Gillis Bengtsson, musikproducent, Göteborg
Staffan Bergström, professor, Visby
Rikard Björk, skådespelare, Stockholm
Felix Björklund, musiker, Göteborg
Bengt Blomgren, musiker, Göteborg
Göran Guran Blomgren, musiker, Göteborg
Emanuel Blume, musiker, Vänersborg
Göran Boardy, konstnär, Göteborg
Maria-Pia Boëthius, författare, Stockholm
Mari Boine, samisk artist, Sapmi
Nina Bondesson, konstnär, Göteborg
Bruno Bran, estradör, Göteborg
Paula Brandt, skådespelare, Stockholm
Sten Bunne, musikpedagog, Hudiksvall
Sassa Buregren, författare, Bua
Signe Bådagård, musiker, Stockholm
Essa Cham, artist, Halmstad
Gibril Cham, musiker, Halmstad
Henrik Dahl, teaterarbetare, Stockholm
Kristin Dahl, författare, Stockholm
Agneta Danielson, skådespelare, Göteborg
Arash Dehvari, kulturarbetare, Stockholm
Karin Dreijer, musiker, Stockholm
Olof Dreijer, musiker, Stockholm
Mattias Dristig, musiker, Göteborg
Fabian Edmar, musiker, Göteborg
Otilia Ek, musiker, Göteborg
Henrik Ekdahl, musiker, Sundsvall
Kajsa Ekis Ekman, författare, Stockholm
Johanna Emanuelsson, dramatiker, Stockholm
Lars Englund, körledare, Falu Fredskör
Gunnar Eriksson, kördirigent, Ljungskile
Kjell Eriksson, författare, Uppsala
CO Evers, dramatiker, Stenungsund
Isabel Evers, dramatiker, Göteborg
Adam Falk, musiker, Stockholm
Bisse Falk, författare, Söderbärke
Joakim Falk, musiker, Stockholm
Leon Falk, musiker, Stockholm
Selma Falk, musiker, Stockholm
Athena Farrokhzad, poet, Stockholm
Dror Feiler, musiker, Stockholm
Thomas Feiner, musiker, Göteborg
Tomas Forsell, musiker, Vassmolösa
Stefan Forssén, musiker, Göteborg
Johanna Franck, konstnär, Göteborg
Lasse Franck, musiker, Göteborg
Lava Franck, musikstuderande, Göteborg
Per Gahrton, författare, Hörby
Mattias Gardell, författare, Stockholm
Gert Gelotte, skribent, Göteborg
Mikael Godée, musiker, Göteborg
Åsa Grogarn Sol, sångerska, Göteborg
Max Gustafsson, satirtecknare, Borås
Svante Gärdek, konstnär, Gotland 
Tuomo Haapala, musiker, Julita
Magnus Hagström, musiker, Göteborg
Tomas Halling, multikonstnär, Göteborg
Jan Hammarlund, sångare, Stockholm
Sebastian Hankers, musiker, Vallentuna
Linn Hansén, poet, Göteborg
Bo Harringer, filmare, Göteborg
Erica Haylett (Etzia), dancehall-artist, Göteborg
Saga Hedberg, teaterarbetare, Stockholm
Ulf Hillermyr, träsnidare, Borås
Claes Hindenfelt, musiker, Göteborg
Ellen Huttu Hansson, musiker, Göteborg
Maria Hörnelius, skådespelare, Göteborg
Bengt Ingelstam, ungdomsförfattare, Ånge
Dan Israel, förläggare, Stockholm
Amanda Johansson, fotokonstnär, Göteborg
Annelie Johansson, musiker, Göteborg
Folke Johansson, filmare, Kullavik
Kristin Johansson, kostymmästare, Göteborg
Linn Johansson, skådespelare, Skåne
Åke Johansson, författare, Sundsvall
Moa Jonsson Länne, musiker, Göteborg
Hannes Junestav, musiker, Stockholm
Torsten Jurell, konstnär, Stockholm
Anna Jörgensdotter, författare, Gävle
Lena Kallenberg, författare, Söderbärke
Johan Karlberg, musiker, Göteborg
Kalle Karlsson, Kultur 4ür Alle, Göteborg
Lo Kauppi, skådespelare, Stockholm
Magnus Kempe, producent, Göteborg
Anja Landgré, skådespelare, Stockholm
Cissi Larsson, musiker, Stockholm
Jonathan Leidecker, musiker, Stockholm
Gunnar Lindgren, musiker,  Älvängen
Maud Lindström, visartist, Tollered
Pelle Lindström, musiker, Leksand
Ewert Ljusberg, trubadur, Hede
Peter Lloyd, fotograf, Göteborg
Pekka Lunde (Pekkanini), musiker, Göteborg
Torbjörn Lundgren, författare, Söderbärke
Jenny Lundin, artist, Göteborg
Mikael Löfgren, litteratör, Bohus-Björkö
Anders Lönnbro, skådespelare, Göteborg
Peter Mosskin, författare, Stockholm
Felicia Mulinari, poet, Malmö
Anton Müller, musiker, Göteborg
Niels Nankler, musiker, Göteborg
Christer Nilsson, filmproducent, Göteborg
Mikael Nitsche, musiker, Stockholm
Lisbeth Nowotny, musiker, Göteborg
Mikael Nyberg, författare, Stockholm
Robert Nyberg, tecknare, Stockholm
Johannes Nyholm, regissör, Göteborg
Eva Nykvist, vissångerska, Göteborg
Jimmy Olsson, musiker, Göteborg
Pelle Olsson, författare, Kronoberg
Vibeke Olsson Falk, författare, Stockholm
Ann-Sofie Oscarsson Greider, kulturarbetare, Göteborg
Brian Palmer, författare, Stockholm
Sara Parkman, folkmusiker, Uppsala
John Pekkari, skådespelare, Göteborg
Håkan Persson, musiker, Stockholm
Elsie Petrén, författare, Stockholm
Björn Rantil, fotograf, Göteborg
Peo Rask, författare, Luleå
Pär Salander, professor,  Umeå
Isabel Sandblom (Syster Sol), artist, Stockholm
Amer Sarsour, poet, Stockholm
Lena Selander, konstnär, scenograf, Göteborg
Marie Selander, musiker, Julita
Axel Sjöberg, musiker, Göteborg
Roger Sjöström, vissångare, Sundsvall
Sanne Skjervik, skådespelare, Stockholm
Bo Skoglund, musiker, Stockholm
Sören Sommelius, kulturskribent, Helsingborg
Therese Stawlin, silversmed, Göteborg
Maria Stellas, sångerska, Göteborg
Bo Stenholm, musiker, Jonsered
Emma Ströde, skulptör, Göteborg
Nikke Ström, musiker, Göteborg
Stefan Sundström, musiker, Ekerö
Göran Therborn, författare, Ljungbyholm
Björn Therkelson, konstnär, Falköping
Michael Thorén, musikproducent, Göteborg
Miriam Thorpe, konstnär, Göteborg
Joakim Thåström, musiker, Stockholm
Thomas Tidholm, författare, Arbrå
Peter Tornborg, operasångare, Åmål
Rick Tritö, vispunkare, Malmö
Richard Turpin, regissör, Stockholm
Bert Törnblom, vissångare, Stockholm
Jacob Ullberger, musiker, Stockholm
Annika Ullerstam, kulturarbetare, Göteborg
Ana Valdés, författare, Stockholm
Stina Velocette, artist, Göteborg
Vic Vem, artist, Göteborg
Maj Wechselmann, filmare, Stockholm
Niklas Wennström, musiker, Stockholm
Amanda Werne (Slowgold), musiker, Göteborg
Jon Wetteholm, skådespelare, Göteborg
Siv Widerberg, författare, Stockholm
Mikael Wiehe, musiker, Malmö
Roffe Wikström, musiker, Stockholm
Jenny Wrangborg, poet, Stockholm
Sven Wollter, skådespelare,  Luleå
Monika Zak, författare, Stockholm
Gunnar Åkerhielm, musiker, Stockholm
Ingvar Örner, skådespelare, Göteborg

Vilket(n) ”Påverkansarbete och informationskrigföring”?

Detta är en återpublicering av en artikel författad av Lars Drake (adjungerad professor emeritus, SLU) och Anders Romelsjö (professor emeritus vid Stockholms universitet samt vid KI) som först publicerades av Synapze idag fredag 22 februari 2019.

 

full_image

En av undertecknarna, prof. Li Bennich-Björkman
Foto från Uppsala Universitet

Några akademiker har undertecknat en artikel i Svenska Dagbladet som går till storms mot dem som kritiserat Martin Kragh. Flertalet arbetar vid eller har nära relationer till de institutioner där Kragh varit/är anställd. 1 Det handlar egentligen inte om Kragh utan om de ogrundade påståendena om rysk påverkan som man inte tycks ha rätt att ifrågasätta i Sverige.

Författarna hänvisar till en artikel av Patrik Oksanen som sägs beskriva den ”smutskastningskampanj” som Martin Kragh ska ha utsatts för. 2, 3 Den artikeln innehåller inte så mycket sakargument. Den handlar om att ett antal personer skrivit artiklar i detta ämne. Den diskuterar bara undantagsvis vad de olika författarna faktiskt skrivit. ”Smutskastningskampanjen” utgörs av kritik mot bl.a. Integrity Initiative som med bidrag från brittiska UD blandat sig i andra länders inre angelägenheter och den partipolitiska debatten i Storbritannien 4 och en skrift publicerad av Atlantic Council som upprepar lögner som redan tillbakavisats. 5, 6 I båda fallen finns det kopplingar till Martin Kragh, men det är inte det centrala.

Kärnan i SvD-artikeln går ut på att Sverige hotas av påverkan från Ryssland och att detta måste tas på stort allvar. Någon påverkan som är så stor att det bör ses som ett problem har inte påvisats. Det är helt naturligt att företrädare för länder vill tala om för andra länder hur de ser på olika frågor. Det är i sig inget problem. Om just Ryssland har riktat en påverkanskampanj som är ett hot mot Sverige borde det ha varit lätt att avslöja.

Ett av de försök som gjorts för att påvisa rysk påverkan är Martin Kragh och Sebastian Åsbergs artikel från 2017. Den artikeln sågades i småstycken av ett flertal forskare och journalister.  Den innehöll så allvarliga sakfel att den måste dras tillbaka för rättning. Några rena sakfel återstår i den nya versionen. Uppsala universitet (UU) utsåg två granskare som skulle avgöra om det var fråga om oredlighet. En kom från det egna universitetet och en kom från en organisation med nära koppling till Utrikespolitiska Institutet, som var den andra finansiären i sammanhanget.  Artikeln friades från anmälningarna om oredlighet. Det bör tilläggas att det är oerhört ovanligt att någon faktiskt fälls för oredlighet. Den omfattande kritik för allvarliga brister i forskningsmetodik som Lars Drake hade skickat till UU besvarades positivt av granskaren från UU som sa sig instämma i mycket men inte allt. 7, 8 Ingen har tillbakavisat den kritiska genomgången.

Summa summarum kan man konstatera att Kragh och Åsbergs artikel INTE påvisade någon påverkanskampanj från Ryssland riktad mot Sverige. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som är den myndighet som ska bevaka påverkan från andra länder, har påstått att Ryssland sprider fyra övergripande verklighetsbilder om Sverige. På direkt fråga till MSB om vad det denna bedömning grundar sig på ges ingen hänvisning till källor.

Under hela förra året varnades det i svensk press för rysk påverkan på det svenska valet. MSB har konstaterat att det inte var någon sådan påverkan. Desamma gjordes i en rapport som beställts av MSB och författats av några personer vid ett Londonbaserat institut. Det som har förekommit är kritiska synpunkter, i bl.a. den ryska tv-kanalen RT, på svensk asylpolitik och påståenden om att det medfört ökad kriminalitet. Sådana kritiska inlägg om Sverige har förekommit i Sverige, Tyskland, Storbritannien, USA, Norge och Danmark. En representant för MSB har på direkt fråga deklarerat att de inte gjort någon jämförande analys av hur dessa frågor har behandlats i olika länder. Varför ska det då ses som påverkan om det förekommit i Ryssland, men inte i andra länder?

Angående beskyllningarna mot Martin Kragh skriver författarna till SVD-artikeln:  ”… baserat på intetsägande dokument som efter en hackerattack på en brittisk tankesmedja figurerat i ryska propagandakanaler som Sputnik och i sociala medier, i vad som framstår som en klassisk påverkansoperation.” (SvD) Den tankesmedja som nämns har medgivit att dokumenten är äkta, men att alla personer som listats som medlemmar i deras nätverk inte svarat att de vill ingå. 6

Hur kan professorer och andra akademiker ställa sig bakom så ogrundade resonemang?

Lars Drake, adjungerad professor emeritus, SLU

Anders Romelsjö, professor emeritus vid Stockholms universitet samt vid KI

 

1 https://www.svd.se/vi-star-bakom-kragh–ta-ryska-hotet-pa-allvar

2 https://www.helahalsingland.se/artikel/ledare-centerpartistisk/oksanen-cyberstolden-fortalskampanjen-och-kulturchefen-som-tappar-fattningen

http://www.synapze.se/?link=article&key=17106

4 https://activistsforpeace.wordpress.com/2018/12/27/the-purpose-of-the-integrity-initiative-and-what-it-does-we-are-all-in-an-ongoing-war-according-to-chris-donnelly-founder-and-director-of-the-institute-for-statecraft-and-former-nato-advisor/?fbclid=IwAR20ylkXo4JjNtuyMDRviqxU3kufnvWqXMs8Bko3CK3GNKEu5VzlX979fj0

5 https://www.atlanticcouncil.org/publications/reports/the-kremlins-trojan-horses-3-0

6 http://www.dagensarena.se/opinion/rena-maccarthykampanjen-mot-mp-och-fredsrorelsen/

7 http://www.synapze.se/?link=article&key=16520

8 http://www.synapze.se/?link=article&key=16523

Stoppa USA-inspirerade yrkesförbud i Sverige

I en rapport utgiven av den USA-baserade tankesmedjan Atlantic Council som står nära NATO sprids falska rykten. I rapporten påstås att en tjänsteman hos miljöpartiet avskedats på grund av för täta kontakter med ryska ambassaden. Rapporten talar varken om att Säpo avvisat anklagelserna om att tjänstemannen är en säkerhetsrisk eller att uppgifterna om att mannen avskedats är falska. Istället söker man ursäkta spridandet av falska rykten genom att i rapporten skriva att mannen avvisar alla anklagelser.

Atlantic Councils projekt är startat för att hitta ”röster som agerar som inflytelseagenter” och är ”Kremls tentakler”. I praktiken ägnar sig en organisation som stödjer främmande makts intressen åt att söka införa yrkesförbud mot en svensk medborgare yrkesverksam som utrikespolitisk expert. Att rapporten anonymiserar tjänstemannen är ingen ursäkt för att sprida falska rykten. På den smala arbetsmarknad det här handlar är man ändå lätt igenkänd. Rykten om att man går Rysslands ärenden leder till att man utestängs från yrket.

StalhammarSundbom6dec2018.png

Författaren till det svenska kapitlet i rapporten med namnet Kremlin’s Trojan Horses 3.0 är Henrik Sundbom, en medarbetare på den av Svenskt Näringsliv finansierade tankesmedjan Frivärld. Att Sveriges arbetsgivare har en medarbetare på en organisation betald av dem som medverkat till att söka återuppliva McCarty-tidens yrkesförbud i Sverige är inte acceptabelt.

SvobodaAntiSemitic2012.png

Även miljö- och fredsrörelsen utpekas i rapporten. Särskilt allvarligt anser rapporten det är att delta på ett möte mot nazism i Moskva 2012. Miljö- och fredsaktivisten Tord Björk anses därmed stödja ryska statens intressen av att blåsa upp hotet av en växande nazism i början av 2010-talet i Ukraina. Rapporten talar inte om att fascistpartiet Svoboda fick 10 procent av rösterna i Ukrainska valet 2012 och att Simon Wiesental centret pekade ut dess ledare som den femte värste antisemiten i världen samma år.  Sedan när är det fel att tillsammans med judiska och andra organisationer från hela världen att stå upp mot antisemitism och nazism?

Tord Björk som är med i Aktivister för fred och redaktör för Ukrainabulletinen påstås också i rapporten vara en inflytelseeagent för Ryssland på grund av den syn han gett uttryck för om Krimfrågan i Miljömagasinet. Där står om den folkomröstning som hade ett avgörande inflytande på vad som hände på Krim att den ”skedde under ryskt militärt beskydd och därmed var ett brott mot folkrätten”. Sedan när innebär en kritik av ett lands folkrättsbrott att man är en inflytelseagent för det landet?

FriVarldKremlinsTrojanHorsesDec2018.png

Aktivister för fred uppmanar Atlantic Council att dra tillbaka rapporten och revidera den.

Vi uppmanar Svenskt Näringsliv att dra in stödet till organisationer med medarbetare som deltar i kampanjer för att i McCarty-tidens kalla krigsanda söka genomföra yrkesförbud som led i en USA-baserad organisations häxjakt på ryska inflytelseagenter eller se till att det inte sker igen och att Atlantic Council drar tillbaka rapporten.

Vi uppmanar också Svenskt Näringsliv att inte ge stöd till kampanjer mot samarbete mellan judiska och andra organisationer mot antisemitism, nazism och relativisering av Förintelsen vare sig det sker av amatörmässigt oförstånd hos en enskild medarbetare eller i mer organiserad form.

dagensarena10jan2019

Vi stödjer också miljöpartisters, miljö- och fredsvänners protest i Dagens Arena mot angreppen på miljö- och fredsrörelsen och uppmaningen att fler ställer frågor om vilka som ingår i de grupper som driver McCarty-kampanjen och hur de finansieras.

Aktivister för fred

Debattinlägg: Rena McCarthykampanjen mot MP och fredsrörelsen

”Har Utrikespolitiska institutet (UI), Uppsala universitet (UU), näringslivets Frivärld och Atlantic Council blivit värdar för en växande McCarthykampanj mot freds- och miljörörelsen?,”

Sju representanter för freds- och miljörörelsen, 10 januari 2019

Detta debattinlägg, som är publicerat 10 januari 2019 i Dagens arena, återpubliceras här i sin helhet.


DagensArena10jan2019.png

Rena McCarthykampanjen mot MP och fredsrörelsen

DEBATT Utrikespolitiska institutets insinuanta artikel från en USA-baserad tankesmedja skadar en människas framtid och utfärdar i praktiken ett yrkesförbud mot en person som säkerhetspolisen aldrig haft någon anmärkning mot och i 17 år tjänat Miljöpartiet väl, skriver sju representanter för freds- och miljörörelsen.

Har Utrikespolitiska institutet (UI), Uppsala universitet (UU), näringslivets Frivärld och Atlantic Council blivit värdar för en växande McCarthykampanj mot freds- och miljörörelsen?

Det kunde man fråga sig redan när en artikel om rysk påverkan i Sverige publicerades förra året i Journal of Strategic Studies med Martin Kragh, chef för Rysslandsstudierna både på UI och UU, som huvudförfattare.

En ny rapport med samma tema från Atlantic Council publicerad 4 december där den svenska delen skrivits av Henrik Sundbom från Frivärld och associerad medarbetare på UI ger anledning till att ställa frågan på nytt.

I artikeln och rapporten målas en bild av att miljö- och fredsopinion går Rysslands ärenden. Martin Kragh gick dock för långt. Hans anklagelser mot de mer kända bland dem han sökt svartmåla, tidigare riksdagsledamot (MP) Valter Mutt och andra riksdagsledamöter från Miljöpartiet samt Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, fick dras tillbaka. Det fanns ingen grund för anklagelserna mot dem för att vara »bärare av det ryska narrativet«.

Men skam den som ger sig. Nu återkommer Atlantic Council med samma grepp. Redan titeln på rapporten säger mycket, det som ska avslöjas är Kremlstrojanska hästar och inte vilken version som helst utan uppgraderade till 3.0.

Syftet med rapporten är att transatlantiska partners upprättar en koordinerad avskräckande strategi mot politiskt krig i alla dess former. Ett särtryck för att väcka intresse för rapporten kallas »Sweden Fertile Soil for Influence OPS?« Ett ordval med för McCarthyismen sedvanlig antydan om att det handlar om påverkan i form av främmande agenter beredda att så sitt gift i svensk jord.

Vad som får politiker och fredsrörelsen att omfamna och sprida det ryska narrativet säger Sundbom är en nostalgisk hållning till neutralitet.

”Det finns all anledning att begära att denna rapport dras tillbaka och revideras på samma sätt som det blev nödvändigt efter tungt vägande kritik förra året.”

Miljöpartiet är återigen måltavla. Genom det falska påståendet att en tjänsteman avskedats på grund av påstått för täta kontakter med ryska ambassaden söker rapporten kasta misstankar mot mannens uppdragsgivare, partiets dåvarande utrikespolitiske talesperson Valter Mutt.

Harmen mellan raderna mot att partiet tillåtit en säkerhetsrisk på en känslig post lyser igenom. Genom lögnen skadar den USA-baserade tankesmedjan en människas framtid och utfärdar i praktiken ett yrkesförbud mot en person som säkerhetspolisen aldrig haft någon anmärkning mot och i 17 år tjänat partiet väl.

Det finns all anledning att begära att denna rapport dras tillbaka och revideras på samma sätt som det blev nödvändigt efter tungt vägande kritik när Kraghs rapport ändrades förra året.

Sundbom bygger under misstankarna med ytterligare falska påståenden om en artikel i tidningen Miljömagasinet »med täta band till Miljöpartiet«. I artikeln skriven av Tord Björk står om folkomröstningen på Krim att den »skedde under ryskt militärt beskydd och därmed var ett brott mot folkrätten«. Detta innehåll vänder Henrik Sundbom till sin motsats.

Särskilt allvarligt blir det om angreppen koordineras inte bara öppet utan också utan transparens. Martin Kragh presenterade i radioprogrammet Medierna 16 januari 2017 att en anonym grupp »forskare, journalister och andra« tillsammans med honom under en längre tid tagit fram material som underlag till artikeln i Journal of Strategic Studies vilket också blev grund för en artikel i Expressen. I Atlantic Councils rapport där Henrik Sundbom medverkat uppges att skriften ingick i en kartläggning som pågått i tre år.

Det är dags för betydligt fler än miljö- och fredsvänner att ställa frågor om vilka som ingår i dessa grupper och hur de finansieras.

Undertecknare

Bo Sundbäck, styrelseledamot i Aktvister för fred och styrelseledamot i Eda Arbetarekommun
Eddie Olsson, medlem i Jordens Vänner, f.d. styrelseledamot i Friends of the Earth Europe
Ellie Cijvat,medlem i Jordens Vänners EU-utskott
Tord Björk, sammankallande i Jordens Vänners EU-utskott och redaktör för Ukrainabulletinen
Hans Wåhlberg, Miljöpartimedlem med bloggen Hans lilla gröna
Hans Sternlycke, Miljöpartimedlem och f.d. ledarskribent i Miljömagasinet
Per Gahrton, tidigare språkrör Miljöpartiet, fil.dr sociologi.

 

Pressmeddelande 8 januari 2019: Brittisk och amerikansk påverkan skadar demokratin

aff_loggaPressmeddelande från Aktivister för Fred
8 januari 2019

Brittisk och amerikansk påverkan skadar demokratin

Integrity Initiative kommenteras nu i 42 länder

Skandalen kring den halvhemliga brittiska påverkansoperationen Integrity Initiative växer. Debatten tog fart i början av december när det upptäcktes att projektets officiella twitterkonto skickade ut tweets riktade mot labourledaren Jeremy Corbyn och svartmålade honom som Kremls verktyg. Det visade sig att den brittiska staten beviljat 25 miljoner kronor under ett år för att inte bara påverka debatten i Storbritannien på detta sätt utan också sökte påverka den offentliga debatten över hela Europa. Detta skulle genomföras genom samverkan mellan journalister, experter vid tankesmedjor, aktiva inom akademin samt personer med bakgrund inom underrättelsetjänster och även inom NATO. Enligt dokument läckta av Anonymous gick projektet ut på att upprätta vad som kallades kluster i olika länder. Vid sidan om den öppna verksamheten för att stämpla politiker och andra som gående i Kremls ledband, skulle initiativet arbeta i hemlighet för att snabbt kunna ingripa mot vad som kallas rysk desinformation och ofta var det fråga om röster som avvek från den syn NATO har på världen. Regeringsvänlig press i Storbritannien sökte avfärda kritiken med att debatten om projektet hade tagit fart först efter att ryska medier uppmärksammat saken. Tidningen The Times gick så långt att de publicerade foton och namn på de anställda inklusive teknisk personal vid Radio Sputnik i Skottland och de har mött berättigad kritik. Radio Sputnik är finansierad av Ryssland och har särskilt mycket uppmärksammat Integrity Initiative vars officiella adress finns i Skottland.

Debatten om den brittiska påverkansskandalen har i Norge och Sverige kommit samtidigt med att det USA-baserade Atlantic Council lanserade sin rapport Kremlin’s Trojan Horses 3.0 med kapitel om både Norge och Sverige. Atlantic Council är officiellt en fristående tankesmedja, men med nära band till NATO och den amerikanska statsmakten och de finansieras av bl.a. svenska UD och ett stort antal andra stater, oljebolag och vapenindustrin. I Norge har både de som utpekas av den amerikanska organisationen som Kremls verktyg och de som i det läckta materialet utpekas som delar av det brittiska klusternätverket intervjuats av massmedier. Resultatet är förödande för både det brittiska och det amerikanska projektet.

I ABC nyheterna avvisar samtliga utpekade att de är medlemmar i det av britterna styrda norska klustret. De säger sig ha en del kontakter eller, som den Norske Atlanterhavskomitén generalsekreterare Kate Hansen Bundt, inte närmare känna till Institute for Statecraft som står bakom Integrity Initiative. Hennes kontakter påstod hon har varit begränsade till att vid ett enstaka tillfälle ha blivit presenterad för projektets ledare Chris Donnelly samt att ”försiktiga sonderingar” gjorts om den organisation hon leder kunde tänka sig vara med i ett nätverk för att motverka Rysslands ”informationsoperationer”. Pål Steigan kunde kontrollera uppgifterna och påvisa att Julian Lendley-French, som också leder Institute for Statecraft, deltog på ett seminarium organiserat av Hansen Bundt i egenskap av ”senior fellow” vid Institute for Statecraft. På ett möte i Stockholm arrangerat av Anna Wieslander, som leder Atlantic Council i Sverige, deltog också Lendley-French i en panel med Hansen Bundt som moderator. Lendley-French tackade sin ”mycket goda vän” Hansen Bundt både efter mötet i Oslo och i Stockholm på sin blogg. Därefter publicerade Anonymous en ny omgång med dokument som bl.a. i detalj redogjorde för projektets start i Norge där alla de utpekade personerna aktivt deltog och planer lades upp inför framtiden; även hur man via Norge skulle påverka debatten i övriga nordiska länder.

I den ansedda vänsterdagstidningen Klassekampen fick Atlantic Councils rapport Kremlin’s Trojan Horses 3.0 grundlig kritik. Samtliga ordförande för tre stortingspartier, som utpekas i en karta i rapporten som Kremls verktyg, tog kraftigt avstånd från Atlantic Councils påstående. Klassekampen hänvisar också till Aslak Storaker, en fredsaktivist som i ett längre inlägg på Radikal Portal tillbakavisat påståenden i rapporten om både norska och svenska förhållanden. Tidningen följde också upp rapportens påståenden om att Nordnorge var särskilt lättpåverkat av Kremls propaganda. Representanter i Finnmark för Senterpartiet, Arbejderpartiet och Sosialistisk vesntreparti avvisade påståendet om att de var svaga för Putin.  Det hela kröntes av en intervju med den tidigare statsministern Kåre Willoch från Høyre som också avfärdade rapporten. Han står själv för en nyanserad hållning till Ryssland och menade att det var fel att stämpla hans eller andras åsikter som pro-ryska.

I Sverige har diskussionen om både de brittiska och amerikanska initiativen startat så smått. Aktivister för fred tar i sin engelskspråkiga blogg upp en insändare av Carl Meurling i Skånska Dagbladet, en artikel av Emma Lundström i tidningen Internationalen, ett blogginlägg av miljöpartisten Hans Wåhlberg och blogginlägg på Global Politics av Anders Romelsjö. Emma Lundström gjorde redan 2017 ett flertal intervjuer och artiklar om den text författad av Martin Kragh, chef för rysslandstudierna på Uppsala universitet och på Utrikespolitiska institutet, som användes för att namnge ett flertal personer som Kremlfjäskare i Expressen. Nu skriver hon att Martin Kragh är namngiven som klusterledare i det läckta materialet om Integrity Initiative. Ett särdrag i Sverige är att också miljörörelsen och Miljöpartiet utpekas både av Kragh och Atlantic Councils rapport som lättpåverkade eller bärare av ryska narrativ.

Aktivister för fred har kartlagt den internationella debatten och debatten kring texten av Kragh och Åsberg från 2017; en text som nu sätts i samband med Integrity Initiative. På vår engelskspråkiga blogg blev vi först i världen med att kommentera den video som ledaren för det brittiska projektet Chris Donnelly lagt ut på Youtube. Här förklarar Donnelly att det som sägs i det läckta materialet om att upprätta kluster runtom i Europa är också det som sker och att det är fullt berättigat eftersom det är ett krig som pågår. I kartläggningen gjord av Aktivister för fred 5 januari 2019 över länkar till nyheter och kommentarer om skandalen kring brittiska Integrity Initiative framkommer att spridning skett till 32 länder samt några platser utan landbeteckning från EU, Europa och globalt. Sedan dess har minst ytterligare 9 länder tillkommit. Sammanlagt ingår närmare 400 länkar i materialet varav omkring 100 handlar om skandaltexten av Kragh och Åsberg från 2017. Utöver Frankfurter Allgemeine, brittiska, ryska, armeniska och norska dagliga nyhetsmedier har inte den växande skandalen fått någon uppmärksamhet som gett den spridning hos den bredare allmänheten. Detta trots att det, enligt sedvanliga nyhetskriterier, finns motiv att omtala nyheten.

Aktivister för fred kommer fortsätta ta upp inte minst den argumentation Integrity Initiative och Atlantic Council rapporternas författare står för och hur de samverkar. Det som vi i hög grad trodde handlade om svensk samförståndsanda och som ställt hinder för den svenska fredsopinionen, har nu visat sig också ha inslag av brittisk och amerikansk påverkan. Det finns anledning att hävda att denna påverkan från främmande makt skadar demokratin.

Samtidigt kommer Aktivister för fred arbeta främst för framåtriktade initiativ för fred. Vi söker samverka med de krafter runtom i Europa som verkar för avspänning mellan EU och Ryssland och tillsammans med sociala forumnätverket Pragvåren 2 bl.a. uppmana till solidaritetsaktioner 2 maj 2019 på femårsdagen av attacken på fackföreningshuset i Odessa – en attack som ledde till 42 människors död. Vi kommer även att, genom ett initiativ som kommer från ett samarbete mellan Ryssland och Ukraina, arbeta mot repressionen i dessa två länder och varhelst repression vågar visa sig.

Aktivister för fred
8 januari 2019

Länkar och källor:

Aktivister för fred: The purpose of the Integrity Initiative and what it does – We are all in an ongoing war according to Chris Donnelly, founder and director of The Institute for Statecraft and former NATO advisor, Aktivister för freds engelskspråkiga blogg, 17 december 2018.

Aktivister för fred: Make 2019 a year of peace!, Aktivister för freds engelskspråkiga blogg, 5 Januari 2019.

Aktivister för fred: Swedish responses to Integrity Iniative and Atlantic Council, Aktivister för freds engelskspråkiga blogg, 5 Januari 2019.

Aktivister för fred: Integrity Initiative links from around 40 countries and some Atlantic Council links – Content, Aktivister för freds engelskspråkiga blogg, 6 Januari 2019.
Kommentar: Aktivister för fred har sammanställt länkar kring Integrity Initiative och Atlantic Council och i detta inlägga finns en överblick med klickbara länkar till andra inlägg där vi delat upp vår länksamling i några olika områden. Den intresserade kan på så sätt lättare hitta vad de är intresserade av.

Aktivister för fred: Swedish Disinformation research controversy – links, Aktivister för freds engelskspråkiga blogg, 6 Januari 2019.
Kommentar: Aktivister för fred har valt att komplettera vår sammanställning av länkar kring Integrity Initiative och Atlantic Council med vår gedigna länksamling kring förra årets (2017) stora forskningsskandal i Sverige. Detta gör vi då denna skandal har betydande kopplingar till det som nu avslöjas kring både Integrity Initiative och även till Atlantic Council.

Nicolajsen, Stian och Sørenes, Kjetil Magne: Avviser svakhet for Putin, Klassekampen, 22 december 2018.

Prague Spring 2 – Network against right wing extremism and populism – Facebook-page.

Skårderud, Jo Røed, «Kremls trojanske hester», Klassekampen, 20 december 2018.

Skårderud, Jo Røed: Kåre Willoch avviser rapport-stempling av Frp, SV og Rødt som «pro-russiske»: Vil bli kvitt sanksjoner, Klassekampen, 21 december 2018.

Steigan, Pål: Norske medier og Integrity Initiative – den talende tausheten, 7 januari 2019.

Storaker, Aslak: Atlantic Councils liste over femtekolonister og Beredskapslovene av 1950, Radikal portal, 19 december 2018.

Vermes, Thomas: Integrity Initiative: Norske navn trukket inn i hemmelig nettverk for informasjonskrig mot Russland, ABC Nyheter, 2 januari 2019.

 

Krav för de-eskalering av den pågående konflikten mellan Ryssland och Ukraina

Detta uttalande är initierat av Aktivister för fred i samarbete med Pragvåren 2 – Nätverket mot högerextremism och populism.

KertjIncidenten25Nov2018Skärmdump: Filmupptagning från Kertjincidenten.
Via ryska försvarsministeriets TV-kanal Zvezda (The Star).

Krav för de-eskalering av den pågående konflikten mellan Ryssland och Ukraina 

Sedan början av detta år har spänningarna mellan Ryssland och Ukraina ökat i och kring Azovska sjön, vilket kulminerade i incidenten i Kertjsundet 25 november 2018. Denna incident har använts av den ukrainska regeringen för att utlysa undantagstillstånd i regionerna som sträcker sig längs Svarta Havets kust och gränsar till Ryssland och Transnistrien och även för att begära en Nato-intervention i Azovska sjön. Samtidig skapar de ryska myndigheternas agerande svårigheter för sjötransporter till och från de ukrainska hamnarna i Azovska sjön vilket bidrar till att ekonomin och det allmänna läget försämras i Ukraina. Denna utveckling sker i en kontext med fortsatt ekonomiskt tryck från Ukraina mot Krim; allt från vattenblockad (vilket leder till allvarliga miljöproblem) via avstängning av elleveranser till att begränsa rörlighet genom reserestriktioner och att beslagta fartyg efter att de lämnat hamnar på Krim. Det pågår även ett krig i Donbass och det förs repressiv politik med inskränkningar i mänskliga friheter med hänvisning till säkerhetsfrågor i Ryssland och Ukraina.

Upptrappning av konflikten mellan Ryssland och Ukraina kan vara exceptionellt farligt. Det kan även den ukrainska regeringens militaristiska och auktoritära åtgärder inom Ukraina, i synnerhet för dess sydliga och östra regioner där det finns ett väsentligt motstånd mot det härskande etablissemangets policy med konfontration.

Vi kräver att:

  1. Båda sidor (Ryssland och Ukraina) skall utan fördröjning föra en dialog och ta konkreta steg för att de-eskalation och för att minska spänningarna efter incidenten i Kertjsundet. Det är av prioritet för alla att en fredlig lösning nås. I en situation som rör sig mot krig måste bägge sidor släppa alla mindre konfliktfrågor.
  2. Båda sidor skall omedelbart släppa alla konfiskerade och kvarhållna fartyg och deras besättning; de som togs 25 november likväl som de som tidigare tagits. Samtliga hot om kvarhållande i ukrainska hamnar och konfiskering i relation till Azovska sjön, Kertjsunder, Krim och närliggande områden skall upphöra. Inga åtal ska väckas i relation till dessa områden. Ukraina ska t.ex. ta tillbaka anklagelserna mot kaptenen för det ryskflaggade fiskefartyget “Nord”, Vladimir Gorbenko. Ryssland ska t.ex. avbryta de brottsmål som har öppnats mot de sjömän som tillfångatogs 25 november.
  3. Befintliga sanktioner mot Ryssland ska inte utökas och nya sanktioner ska inte introduceras av varken Ukraina eller internationella aktörer.
  4. Kertjsundet ska vara öppet för trafik som följer existerande överenskommelser och regler för internationell sjöfart. Utdragna inspektioner av fartyg ska upphöra. Icke påkallade inspektioner ska undvikas och passage genom Kertjsundet ska, för att inte skada ekonomiska aktiviteter i och omkring Azovska sjön, ske utan onödiga fördröjningar.
  5. De extra reserestriktioner som de ukrainska myndigheterna infört mot ryska och andra icke-ukrainska medborgare skall avskaffas. Detta gäller både in och ut ur Ukraina och över kontaktlinjen i öst samt till och från Krim.
  6. Steg för de-eskalering i konfliktområdet och omgivande område ska genomföras, inklusive återkallande av undantagstillståndet i Ukraina, återupptagande av implementering av Minskavtalet och frisläppande av alla politiska fångar och alla krigsfångar av alla sidor i konflikten.

Pragvåren 2 – Nätverk mot högerextremism och populism
i samarbete med Aktivister för fred


Engelsk version följer.

 Demands for de-escalation of the ongoing conflict between Russia and Ukraine

Since the beginning of this year, tensions have been rising in the Azov Sea region between Russia and Ukraine, culminating in the Kerch Strait incident on Nov. 25, 2018. This incident has been used by the Ukrainian government as a pretext for declaring martial law in regions spanning along the Black Sea coast and borders with Russia and Transnistria and also asking for Nato-intervention in the Azov Sea. At the same time, actions of Russian authorities creating difficulties for marine traffic to and from the Ukrainian ports on the Azov Sea contribute to deterioration of the economic and the general situation in Ukraine. These developments take place in the context of continuing Ukrainian economic pressure on Crimea, ranging from water blockade (leading to serious environmental problems) via cutting electricity supply to travel restrictions and capturing boats after they left Crimean ports. There is also an ongoing war in Donbass and hardening securitarian and repressive policies in Russia and Ukraine.

Escalation of the confrontation between Russia and Ukraine can be exceptionally dangerous. So can the militaristic-authoritarian efforts of the Ukrainian government within Ukraine, especially in its southern and eastern regions where there is significant opposition to the confrontational policies of the current ruling establishment.

We demand that:

  1. Both sides (Russia and Ukraine) should without delay hold dialogues and take concrete steps in order to de-escalate and reduce tensions following the incident in the Kerch strait. A peaceful solution is of priority for everyone. In a situation towards war, all minor points of contention should be dropped by both sides.
  2. Both sides should immediately release all confiscated or detained vessels and their crew; those captured on Nov. 25 as well as before that. All threats of detention in Ukrainian ports and actual confiscation in relation to the Azov Sea, the Kerch Strait, Crimea and their close areas should stop. No charges should be put forward in relation to these areas. Ukraine should, for instance, drop the charges against the captain of the Russian flagged fishing vessel ”Nord”, Vladimir Gorbenko. Russia should, for instance, cancel the criminal case that is being opened against the sailors captured on Nov. 25.
  3. Existing sanctions against Russia should not be extended and new sanctions should not be introduced by neither Ukraine nor the international community.
  4. Kerch strait should be open for traffic following existing agreements and rules for international shipping. Protracted inspections of ships should be ended. Uncalled-for inspections should be avoided and passage through the Kerch Strait should be done without unnecessary delays, not to harm economic activities in and around the Azov Sea.
  5. The extra travel restrictions imposed by the Ukrainian authorities on Russian and other non-Ukrainian citizens should be abolished. This applies to both in and out of Ukraine, over the contact line in the east and to and from Crimea.
  6. Steps for de-escalation in the wider area involved in the conflict should be made, including the repeal of the martial law in Ukraine, the resumption of the Minsk agreements’ implementation process in Donbass, and the release of political prisoners and prisoners of war by all sides of the conflict.

Prague Spring 2 – Network against right-wing extremism and populism
in co-operation with Activists for peace.

Nej till Trident Juncture och Sveriges inordning i Nato!

AFFNoToTRJE18Nato2.png

I samband med den internationella fredsdagen 2018 säger Aktivister för fred:

Nej till Trident Juncture och Sveriges inordning i Nato!

Snart rullar militärtransporterna genom Sverige. USA och andra Natoländer ska frakta militärt material genom vårt land inför Natos militärövning Trident Juncture i Norge. Den startar 25 oktober. 40000 soldater med närmare 10000 militära fordon, 70 krigsfartyg och 130 militärflygplan medverkar. Alla militära svenska vapenslag ska delta, armén, flottan och flygvapnet. Svenskt territorium i luften och på land kommer upplåtas till övningen. Samtliga medlemsländer i Nato deltar tillsammans med Sverige och Finland, sammanlagt 30 länder.

NatoOmTRJE18.png

Nato om Trident Juncture 2018.

USA och därmed president Trump ska med hjälp av Nato flytta fram sina militära positioner mot Ryssland. Norge förvandlas till en stor vapendepå åt amerikanerna. 300 amerikanska soldater är sedan förra året ständigt på plats i Norge, något som högerregeringen vill utöka till 700. Det sker med hjälp av politikernas trick att söka dölja att det handlar om permanent utplacering av utländska soldater i vårt grannland för första gången sedan andra världskriget. Det kommer att döljas genom att antalet är detsamma men soldaterna som ingår byts ut regelbundet. Därför kommer de kallas roterande och inte permanenta. Samtidigt pågår världens snabbaste upprustning i de baltiska staterna med två och en halv timmes timmes körväg från Estland till den viktiga staden St Petersburg.

NorskaFörsvarsmaktenOmTRJE18.png

Norska försvarsmakten om Trident Juncture 2018.

Militärövningen blir ett led i att förvandla det som hittills varit en av världen lugnaste områden i konflikten mellan väst och öst till motsatsen. Det som sker är en drastisk ökad framflyttning i Norden av Natos militära kapacitet allt närmare Rysslands gränser. Den avspänningspolitik som tidigare generationer i Norden varit stolta över vill politikerna i tysthet lämna bakom oss. Istället ska Norden alltmer integreras i västvärldens krigsmakt med dess alltmer globala ambitioner. Ambitioner som främst styrs av USA med en samlad militärbudget mer än tio gånger så stor som Rysslands. Ett USA som redan övar krig med en förändrad kärnvapendoktrin gällande användandet av taktiska kärnvapen som integrerad del i konventionell krigföring. Taktiska kärnvapen där de minsta har effekter av samma sort som Hiroshimabomben 1945. De ingår i USAs stora kärnvapenarsenal med betydligt större kärnvapen på ständigt patrullerande atomubåtar, flygplan och nya raketbaser allt närmare Rysslands gränser.

 

JamesGFoggoIII.jpg

James G. Foggio III, amerikansk amiral och övningsledare för Trident Juncture 2018.

Övningen i Norge kommer ledas från av amerikanske amiralen James G. Foggo III, chef för Natobasen i Neapel vid Medelhavet. Här samordnas övningar med Natostyrkor mot det som USA vill att resten av västvärlden ska uppfatta som fienden. Sedan en längre tid har stater som Ryssland gjorts till huvudfienden för USA medan hotet från terrorism tonats ner. Genom att öva militär kapacitet på olika håll vill Nato öva sin förmåga att agera på flera fronter mot nya och gamla ”fiender”. Något som Sverige, Norge och Danmark redan mycket aktivt deltagit i under attacken på Libyen 2011 under Natos ledning. En insats där det skandinaviska bidraget var mycket omfattande och har lämnat ett totalt förstört land efter sig i händerna på stridande grupperingar, fattigdom och en flyktingkatastrof.

NatoAlliedJDCNaplesOmTRJE18.png

Nato Allied Joint Force Command Neapel om Trident Juncture 2018.

EU är en av de viktigaste aktörerna i den pågående militariseringen av Europa. På Medelhavet samarbetar EU med NATO för att med militära medel stoppa flyktingar från att komma över havet. Samtidigt samarbetar EU med miliser och andra grupperingar i det av västvärlden söndertrasade Libyen för att dessa med våld ska stoppa flyktingar. EU-politikerna har också smugit in en militarisering av EU genom olika fördrag som inte bara gäller EU-länder utan också länder som exempelvis Ukraina. Det sker genom det så kallade Lissabonfördraget där en militär del ingår. Den fördes också in i förhandlingarna om EU:s associationsavtal med Ukraina och bidrog till ökade spänningar.

SvenskaFörsvarmaktenOmTRJE18.png

Svenska försvarsmakten om Trident Juncture 2018.

Lissabonfördraget säger att EU:s medlemsländer inte bara ska stödja varandra försvarsmässigt utan också Norge i händelse av krig. Något som används för att integrera alla länder i ett allt tätare samarbete genom militärövningar vilket sker nu när Sverige deltar i NATO-övningen Trident Juncture. EU stödjer också krav på att öka ländernas militärbudgetar och bidrag till gemensamma militära fonder. Det är i linje med de krav Nato ställer om ökning av medlemsländernas militära budget till minst 2 procent av BNP. En upprustning mot en fiende i öst med långt mindre än tiondelen av de militära resurser Nato och EU har tillsammans. Nyligen har EU beslutat om militärsamarbetet PESCO och bygger upp en permanent kapacitet för att ha en EU-armé som kan stärka Nato och USA i dessas globala ambitioner.

AftonbladetOmNatoNejJa.png

Aftonbladet: Borde Sverige gå med i Nato?

Värdlandsavtalet med NATO och enskilda avtal med länder som USA eller med EU har också varit ett sätt för politikerna att i praktiken inordna Sverige i Nato och en alltmer samlad västlig krigsmakt. Stöd enligt värdlandsavtalet ges under Trident Juncture till Natoförband på Kallax flygplats i Luleå. De omfattande militära transporterna genom Sverige till Norge under Trident Juncture sker med hjälp av Lissabonfördraget. Steg för steg tas för att ytterligare göra Sveriges försvar till ett led i Nato, en militärallians inriktat på att hjälpa USA att bibehålla sitt uttalade mål att behärska hela världen genom överlägsen militär förmåga för att hävda amerikanska intressen.

Vi uppmanar alla som önskar fred på jorden och fred med jorden att vända sig mot denna utveckling. Vi kan inte låta politikerna föra oss bakom ljuset och permanent omvandla det som varit en avspänningszon i Norden till en upprustningszon med ständig framflyttning av Natos militära kapacitet allt närmare Rysslands kärnområden. Det är dags att säga nej till de som planerar för upprustning och krig och bejaka arbete för fred.

aff_logga

Vi i Aktivister för fred uppmanar till:

  • Trainspotting av de omfattande militärtransporterna av utländska vapen genom Sverige. Var också du med och dokumentera hur Norden militariseras!
  • Stöd demonstrationen mot Trident Juncture i Trondheim i Norge 20 oktober. – Ordna gärna lokala solidaritetsaktioner och res gärna tillsammans till demonstrationen!
  • Sprid kunskap om Natos och EU:s upprustning och militarisering och hoten från polaliseringen mellan väst och öst
  • Gå med i en fredsförening som motsätter sig NATO:s och EU:s militarisering!
  • Gå med i arbetet för fred och konstruktiva lösningar på konflikter!

Aktivister för fred

18 september 2018

 

 För mer information: Tord Björk, Telefon +46 (0)722 15 16 90


Publicerad på Aktivister för freds blogg på den Internationella fredsdagen 21 september 2018.

Internationella fredsdagen instiftades av Förenta Nationerna 1981 som en vädjan till världens länder om 24 timmars eldupphör och icke-våld åtminstone en gång om året. Från början inföll dagen så att den sammanföll med öppnandet av generalförsamlingen, men 2001 antogs en ny resolution och sedan dess infaller den internationella fredsdagen 21 september varje år.

Under dagen är det brukligt att Förenta Nationernas generalsekreterare ringer i Fredsklockan vid Förenta Nationernas högkvarter i New York, USA. Folk världen över ombeds även att delta i en tyst minut mitt på dagen. 

Vapenvila på vapenvila ger ingen ro för folket – Konkreta steg krävs

För konflikten i Ukraina råder officiellt vapenvila. Ändå skjuts det och nya vapenvilor tillkommer hela tiden. Under tiden lider folket. Det krävs mer – mycket mer – i form av konkreta steg för att få till stånd en riktig vapenvila.

OSSESMMJuneJuly2018.png

En ny vapenvila 1 juli 2018 resulterade initialt i en markant minskning av beskjutningar, men efter en månad har det ökat igen.
Källa: OSSE SMM

Den senaste vapenvilan kom 1 juli 2018 och enligt rapport från OSSE SMM minskade beskjutningen drastiskt även om den inte slutade helt.

Efter en månad ökar den igen. Från vecka till vecka var ökningen hela 63 procent. Även användningen av vapen som är förbjudna enligt Minskavtalet ökar.

Nästa vapenvila beräknas – i vanlig ordning – till skolstarten 1 september.

Innan dess kommer vi att få läsa om än det ena och än det andra som parterna gör eller påstås göra. Allt för att motivera en ny vapenvila samtidigt som det görs försök att peka ut den skyldige. En skyldig som folket förväntas döma utan rättegång.

Under tiden lider folket

Vatten-, el- och gasförsörjning förstörs och repareras med hjälp av OSSE SMM som övervakar lokala vapenvilor vilka ibland fås till stånd. Ibland fungerar det inte och folk står utan vatten, el och/eller gas.

Under den senaste tiden har minst två av de fem gränsövergångar som finns tillfälligt varit stängda med hänvisning till säkerheten.

StanitsaLuhanskaOSSESMMEvgeniiyMaloletka.jpg

Vid gränsövergången Stanitsa Luganska, som är den enda gränsövergången mellan Lugansk och resten av Lugansk oblast, kan du endast ta dig över till fots via en ranglig spont som byggts över en sprängd bro. Inga fordon kan passera.
Foto: Evgeniiy Maloletka/OSSE SMM

Den enda gränsövergången som finns mellan LNR och resten av Luhansk oblast – den som du bara kan ta dig över till fots genom att klättra över en ranglig spont som byggts över en sprängd bro – kommer möjligen att stängas helt under några dagar i slutet av augusti. Området har länge varit ett stort problem. Nu är tanken att gränsövergången ska kompletteras med byggnader inkl. toaletter och bombskydd för de tusentals som köar i timmar för att passera gränsen varje månad. Den ryska representationen i OSSE har vädjat om att bron ska lagas så att åtminstone utryckningsfordon kan passera. Beslut om hur det blir med reparationerna kommer att fattas i dagarna inom den trilaterala kontaktgruppen.

Vi får hålla tummar och tår att de kommer överens och att beskjutningarna helt upphör där – både innan, under och efter reparationerna genomförs. Vi får också hoppas att alla som behöver passera gränsen innan månadsskiftet för att t.ex. handla till skolstarten kan göra det innan övergången stängs.

OSSE SMM rapporterar även att sedan starten av året har 31 civila dödats medan 137 civila har skadats i strider i området.

I slutet av juli besökte OSSE:s generalsekreterare Thomas Greminger området. Innan dess hade chefen för OSSE SMM, ambassadör Ertugrul Apakan, uttalat att den nya vapenvilan i början av juli var bra samtidigt som det behöves mer – mycket mer – i form av konkreta steg för att få till stånd en riktig vapenvila.

Agera mot ukrainsk normalisering som leder till att mänskliga och medborgerliga rättigheter inskränks – ukrainsk barnboksförfattare vill att SBU agerar mot sommarläger för barn

I Ukraina fortsätter en normalisering som leder till att de mänskliga och medborgerliga rättigheterna inskränks och att murar byggs.

Den ukrainska barnboksförfattaren Larisa Nitsoj, som våren 2016 initierade en kampanj med ”Vuxna läser för barn” i landet, vädjade i veckan på TV-kanalen ZIK till den ukrainska säkerhetstjänsten (SBU) att se över sommarläger för barn.

LarisaNitsojZIKAgu2018.png

Larisa är upprörd över att ”separatisternas barn”, d.v.s. barn som bor på andra sidan frontlinjen, får åka på sommarläger i Ukraina och där delta på samma sommarläger som barn till ukrainare som stridit vid fronten mot Donbass.

Enligt henne bör Ukraina inte släppa in barnen från Donbass då de kan ”förhärliga Ryssland” och motsätta sig ukrainas militära operation mot Donbass.

”Varför ska dessa barn samlas och bygga relationer med våra ukrainska barn?”

Larisa Nitsoj, uttalande i ZIK 7 augusti 2018

Enligt Larisa måste Ukraina ta hand om den nya generationen med utbildning och inte tillåta att de deltar i samma läger som ”dessa rövhål till barn som uttrycker en annan politisk åsikt”.


Förtryck börjar med avhumanisering.

I Ukraina märks denna process varje dag.

Genom media tillåts kända och okända personer sprida sitt förakt och hat till resten av befolkningen.

På detta sätt sorteras folk in i vi och dom.

Oliktänkande förväntas vara tysta.

Emellanåt används våld för att få till stånd denna tystnad.

Samtidigt märks det också att ukrainarna är rädda.

De reser murar.


Vi, folket, måste agera mot denna utveckling.

Prata med andra om det.

Ställ även krav om att Sverige, EU och världen aktivt agerar mot denna mörka utveckling som pågår i Ukraina.

Vem du kan kontakta finns samlat i detta blogginlägg.


Länk till inslaget i ZIK (lyssna omkring 2:53 in i inslaget):