Nedanstående artikel är publicerad i Miljömagasinet i fredags.
Av Tord Björk
Svenskt Näringsliv har blivit tongivande tillsammans med moderata politiker i att få hela EU att relativisera Förintelsen. I samband med 75 årsminnet av Röda arméns befrielse av Auschwitz 27 januari ställs nu frågan på sin spets. Håller en ny typ av förintelseförnekelse på att växa fram i Europa?
Svenskt Näringsliv ger frikostiga bidrag till tankesmedjor och projekt som Timbro, Frivärld och Upplysning om kommunismen. På så sätt vill man påverka debatten inte bara i ekonomiska och sociala frågor utan också när det gäller säkerhetspolitik och synen på historien. Det har lett till att opinionsbildare sponsrade av näringslivet skriver om historien så att Förintelsen relativiseras. Allt enligt teorin att Sovjet och Nazityskland är två regimer som bägge organiserat folkmord och därmed kan likställas.
Tillsammans med borgerliga partier i Sverige och inte minst i Östeuropa har man lyckats att även få EU att sluta upp bakom denna nya syn på hur historien ska berättas. Tidigare samförstånd om att fascistiska staters aggression i Europa och Asien startade andra världskriget och att Nazityska judeutrotningen inte ska förminskas genom att likställas med den terror som Sovjet eller för den delen demokratiska stater utövade i kolonierna utövade blir marginaliserad.
Istället går polariseringen så långt att den som har den tidigare vedertagna synen stämplas som deltagare i Rysslands informationskrig för att destabilisera EU och NATO. Något som skedde i en resolution antagen av Europaparlamentet i september 2019. Nu blir demokratiska staters eftergiftspolitik mot den fascistiska aggressionen påbörjad av Italien i Etiopien 1935, i Spanien 1936, Kina 1937 och med annekteringen av Österrike och Tjeckoslovakien 1938 bortsuddat. Det som banade vägen för Andra världskriget betonas ensamt vara non-aggressionspakten mellan Sovjet och Tyskland i slutet av detta skeende.
Jiddischexperten Dovid Katz verksam i Vilnius har protesterat mot denna utveckling. Han menar att det är ett nytt sätt att relativisera Förintelsen. Då judeutrotningen skedde i stor skala runtom i hela Östeuropa går det inte att förneka den helt. Istället har teorin växt fram om att två folkmord skedde i samband med andra världskriget, ett nazityskt riktat mot judarna och ett sovjetiskt riktat mot olika folk i länder ockuperade av Sovjet. I Litauen är det till och med lag på att detta dubbla folkmord inte får förnekas. På så sätt likställs nazism och kommunism samtidigt som inhemska deltagare och ibland initiativtagare till judeutrotning suddas bort ur historiska minnet.
Katz menar att denna vad han kallar dubbla folkmordsteorin har blivit den nya förintelseförnekelsen.
Katz har framfört sin kritik både i Bryssel till EU-organ och i Moskva på en konferens mot nazism där även stora judiska organisationer deltog, en konferens som fått kritik av Henrik Sundbom som är medarbetare på Frivärld. I en rapport skriven på uppdrag av den USA baserade tankesmedjan Atlantic Council hävdar medarbetaren att deltagande på konferensen i Moskva visar att man är del i en rysk desinformationskampanj där undertecknad som samarbetar med Katz och är aktiv i miljö- och fredsrörelsen deltog. Vad en person i sak säger eller vara emot nazism är inte längre intressant i den av näringslivet och stater finansierade opinionsbildningen. Allt underordnas intresset av att måla upp en evig fiendebild av Ryssland/Sovjet.
En bakgrund är Svenskt Näringslivs stöd till projektet Upplysning om kommunismen i mitten av 1990-talet. Här lades grunden till att demonisera nutida motståndare till storföretagens ökade makt genom att sammankoppla motståndet mot globaliseringen och toppmötesprotester med kommunistisk terror. Globalisering underifrån, Syndikalistiska ungdomsförbundet och flera andra vänsterorganisationer som tillhörde vänstertraditioner som var bland de första att avrättas av den stalinistiska regimen påstods tillhöra en ”nykommunism” som var efterföljare till den sovjetiska regimens terror i den typ av modern historieskrivning där vitt görs till svart. Sovjet och Nazityskland sågs som likartade totalitära regimer vars ideologiska efterträdare idag är extremister till vänster och höger med näringslivet som stabiliserande faktor i mitten av ett demokratiskt samhälle.
Alliansregeringen beslöt i samma anda 1996 att den statliga myndigheten Forum för levande historia skulle få utvidgat mandat att mer fokuserat ta upp kommunistiska regimers brott mot mänskligheten förutom Nazityska judeutrotningen. I Europarådet sattes moderaten Göran Lindblad samma år i ledningen för de konservativa europeiska partiernas offensiv för att likställa kommunism och nazism som bägge uttryck för totalitära regimer. Han kom sedan att leda ett av EU finansierat projekt för att skriva om Europas historia med starkt stöd i Östeuropa. Här ses kommunism och nazism som samma sak med motsättningen mellan ett evigt auktoritärt Sovjet och Ryssland oavsett samhällssystem står mot det demokratiska väst. En särskild minnesdag till minnet av totalitarismens offer infördes 23 augusti där de judiska offren i nazismens dödsläger skulle uppmärksammas tillsammans med offren för Sovjetisk terror. 2014 blev Sverige det första västland där minnesdagen firades tillsammans med Alliansregeringen och näringslivets Upplysning om kommunismen.
Sverige har på så sätt blivit ledande tillsammans med östeuropeiska stater som Litauen i att skriva om historien. I Litauen har det gått så långt att judar som överlevde Förintelsen genom att bli partisaner och strida mot Nazityskland demoniseras. Rättsväsendet startar där kriminella undersökningar på uppmaningar från högerextremt håll grundade på anklagelser om judiska partisaners deltagande i folkmord i ett sätt att vända vitt till svart genom dubbla folkmordsteorin.
Det är dags att säga ifrån. Man kan inte både ät kaka och ha den kvar. Antingen står man uppför att det är fel att relativisera Förintelsen eller också hävdar man som näringslivet och EU att både Sovjetkommunismen och Nazityskland är likvärdigt skyldiga till folkmord.
Mer information finns på hemsidan defendinghistory.com som drivs av Dovid Katz
Här finns också foton som vi kan använda om Dovid Katz har tagit dom enligt uppgörelse mellan oss.