”Har ni inte ännu förstått att det fräcka kollektiva anklagelsetrycket på Ryssland inte fungerar och i slutändan slår mot ert eget anseende?”
Den ryska ambassaden i Stockholm kommenterar svenska företrädares uttalanden under den senaste tiden.
Det handlar om påstått ryskt hot mot valet i Sverige i höst. Det handlar även om frågan om att ”hot mot oppositionella journalister i Ryssland” fått ny luft inför stundande fotbolls-VM. Baserat på ett av de ukrainska säkerhetstjänsten fejkat mord på en rysk känd journalist och författare var en svensk företrädare snar att haka på de ukrainska myndigheterna som direkt pekade ut Ryssland som skyldiga för ett mord som aldrig skett. Det ledde sedan vidare till att under förevändningen ”på grund av situationen inom demokrati och mänskiga rättigheter” i Ryssland besöker Sverige inte officiellt fotbolls-VM där Sverige deltar för första gången på 16 år.
”Tyvärr ser den svenska ledningen i sin valfeber ut att vara beredd att utföra vilket propagandaknep som helst genom att arrangera dem till ett ökänt antiryskt motiv… Det är bortom allt sunt förnuft att begripa vad som ligger bakom dessa uppdiktade formuleringar.”
Uttalandet tar även upp den senaste landrapporten från FN:s rasdiskrimineringskommitté som påpekar Sveriges allvarliga överträdelser inom demokrati och mänskliga rättigheter.
Det är tyvärr inte första gången Sverige får kritik inom dessa viktiga områden. Områden som vi säger oss försvara – såväl inom landet som i världen och inte minst selektivt i förhållande till Ryssland.
”… svenska utfall mot Ryssland har på sistone inte bara ökat i frekvens utan även fått en enträgen, närapå klinisk karaktär.”
Att kasta mer eller mindre grundlösa anklagelser omkring sig för att smutskasta en granne gynnar aldrig freden. Det gäller oavsett om det är valår eller inte.
Likt alla andra dagar, uppmanar Aktivister för fred på den svenska nationaldagen till:
- Fred på jorden och fred med jorden.
- Stöd till konfliktlösning och ja till fredsförhandlingar – nej till krig.
- Ja till gemensam säkerhet – nej till upprustning.
- Ja till investeringar för social rättvisa och miljön – nej till åtstramningspolitiken i Ukraina, Europa och världen.
Uttalandet från den ryska ambassaden i Stockholms som publicerades på deras Facebooksida
”Statsminister S.Löfvens uttalande för pressen den 4 juni i vilken han utan den minsta tvekan ännu en gång pekade ut Ryssland som ”det största hotet om påverkan” vid det kommande den 9 september parlamentsvalet, utgör höjden av taktlöshet och cynism. Hans grundlösa övertygelse om att Sverige ”efter USA och Frankrike” kommer ”oundvikligen” att bli ett föremål för Kremls inblandning väcker vår djupa upprördhet, särskilt med tanke på att svenska utfall mot Ryssland har på sistone inte bara ökat i frekvens utan även fått en enträgen, närapå klinisk karaktär.
Tyvärr ser den svenska ledningen i sin valfeber ut att vara beredd att utföra vilket propagandaknep som helst genom att arrangera dem till ett ökänt antiryskt motiv. Till exempel för några dagar sedan har utrikesminister M.Wallström förhastat sig – utan att ordentligt sätta sig in i historien med ”ett simulerat mord” av den ryske journalisten A.Babtjenko i Ukraina – att offentligt yttra sig om ”hot mot oppositionella journalister i Ryssland”. Slutligen den 1 juni har det meddelats att den svenska regeringen avstår från att skicka en officiell delegation till fotbollsvärldsmästerskapet i Ryssland med en absurd formulering ”på grund av situationen inom demokrati och mänskiga rättigheter”.
Det är bortom allt sunt förnuft att begripa vad som ligger bakom dessa uppdiktade formuleringar. Sverige självt är väl inte alls något föredöme i fråga om friheter och demokrati, vilket bekräftas bland annat av den senaste landrapporten från FN:s rasdiskrimineringskommitté som påpekar landets allvarliga överträdelser på detta område. För att inte tala om att försök att tillföra idrott en anda av billigt kannstöperi kan inte väcka andra känslor än obehag och fördömande.
Slappna av, bästa herrar! Har ni inte ännu förstått att det fräcka kollektiva anklagelsetrycket på Ryssland inte fungerar och i slutändan slår mot ert eget anseende? Är det inte bättre om ni inför valet slutar att bedra er och börjar tänka på hur man ska återuppbygga relationer till den ryska grannen vilka ni själva kört sönder?”
Aktivister för fred 