Hur många fler måste sätta livet till? – Vi vänder oss inte mot militära övningar, utan mot upprustningen

Denna text av Aktivister för fred publicerades i Dalademokraten 22 september 2017 och Lokaltidningen STO 22 september 2017.


 

dalademokraten22sept2017.png

Aktivister för fred publicerade i Dalademokraten, 22 september 2017.

Ingress från Dalademokraten: Svenskt försvar kan stärkas utan de fiendebilder som Nato tenderar att främja. Aktivister för fred vänder sig inte mot militära övningar som sådana och allra minst mot den enskilde soldaten. Men, vi vänder oss mot upprustning och allt fler militära övningar i alla väderstreck med flera deltagare, skriver debattören Tord Björk.

FMNOCOKarlskrona.png

En polsk sjösoldat omkom vid inledningen av NOCO 2017. 
Försvarsmakten, 9 september 2017

I dagarna har vi läst om missöden, dödsfall och skadade i samband med några av de pågående militära övningarna. Under året har fler olyckor inträffat. De dödsfall som inträffat under året inom svensk och annan militär är tragiska. Vi lämnar våra kondoleanser till soldaternas efterlevande. Samtidigt önskar vi att ingen fler skadas genom den pågående upprustningen med fler övningar.

FMNOCOAbsalon.png

En dödsolycka inträffade ombord på danska örlogsfartyget Absolon i samband med NOCO 2017.
Försvarsmakten, 19 september 2017

I samband med NOCO 2017 har två omkommit. En polsk sjösoldat omkom efter att ha fallit i vattnet i Karlskrona örlogshamn och en dansk klämdes till döds ombord på krigsfartyget Absalon. Under Zapad 2017 har ett tekniskt missöde hos en helikopter orsakat avfyrning i förtid. Sedan går rapporterna isär. Det är oklart om någon skadades. Vi konstaterar dock att en missöde inträffat i samband med övningen.

Aktivister för fred och stora delar av fredsrörelsen vänder sig inte mot militära övningar som sådana och allra minst mot den enskilde soldaten. Men, vi vänder oss mot upprustning och allt fler militära övningar i alla väderstreck med flera deltagare.

I Sverige omkom en svensk 23-årig soldat då en militär bandvagn, efter misstänkt felnavigering, gick genom isen utanför Boden. Ytterligare personer fick vård på grund av kraftig nedkylning. I februari drunknade en 18-årig rysk soldat i det västra militärdistriktet efter att hans tank slagit runt på en bro och landat i en flod.

FMdarenovningslutartarnastavid.png

Exempel på nyhetsmeddelande från Försvarsmakten: ”Där en övning slutar tar nästa vid”. 
Försvarsmakten, 15 september 2017

Ett återkommande argument är att om det finns ett försvar måste försvaret få öva. Om övningar genomförs kan missöden inträffa. Aktivister för fred och stora delar av fredsrörelsen vänder sig inte mot militära övningar som sådana och allra minst mot den enskilde soldaten. Men, vi vänder oss mot upprustning och allt fler militära övningar i alla väderstreck med flera deltagare.

Pierre Schori beskriver i sin självbiografi hur Sverige medvetet valt bort att ge sina soldater internationell erfarenhet genom deltagande i FN-insatser. En gång bistod Sverige FN med minst 10 procent av soldaterna i FN-styrkorna. Idag är det några promille. Istället har Sverige valt att delta i krig och ockupation tillsammans med Nato-länder och ibland – som i Afghanistan – under Nato-befäl. Resultatet är en försvagning av såväl bredden i försvarsmaktens internationella erfarenheter som Sveriges roll i FN. Internationella fredsbevarande insatser har ersatts med deltagande i krigsinsatser som snarare startat eller förvärrat flyktingkatastrofer än bidragit till att minska dem.

Svenskt försvar kan stärkas utan de fiendebilder som Nato tenderar att främja. Svenska soldater har övat med ryska soldater i både Sverige och Ryssland. På samma sätt, utan värdlandsavtal som leder bort från alliansfriheten och i riktning mot upprustning, kan försvarsmakten öva tillsammans med andra länder.

lokaltidningenstenundsund22sept2017.png

Aktivister för fred publicerade i Lokaltidningen STO, 22 september 2017.

De övningar som ingår i den pågående upprustningsspiralen är inte vad Sverige och världen behöver. Det behöver inte heller den enskilde soldaten vilken är den som riskerar att sätta livet till om upprustningsförespråkarna får sin vilja igenom. Därför har fredsrörelsen och den enskilde soldaten, ja alla svenska militärer som rakryggat vågar stå upp för Sveriges integritet i förhållande till vilken främmande makt det än må vara, gemensamma intressen.

Tord Björk
Aktivister för fred

Annonser

Värna freden – höj rösten mot Aurora 17

Denna text av Tord Björk publicerades av Blekinge Läns Tidning 14 september 2017 och 

Stöd till FN:s arbete för kärnvapennedrustning och alliansfrihet har varit fasta hållpunkter i svensk politik. Det har skapat stabil säkerhet för Sverige och bidragit till avspänning. Nu intar försvarsminister Peter Hultqvist en USA-lydig position mot utrikesminister Margot Wallström och ersätter en fast politik med en svajig hållning.

I det läget väljer Miljöpartiets försvarspolitiske talesperson Anders Schröder att också styra in sitt parti i USA-lydig riktning. Det är därför dags för alla röster som önskar en fast säkerhetspolitik som omvärlden kan lita på och ett Sverige som arbetar för världsfreden att höja sina röster och tillbakavisa de USA-lydiga krafterna.

varnafreden14sept2017bltdebatt.png

Tord Björk publicerad i Blekinge Läns Tidning Debatt, 14 september 2017

De USA-lydiga intar den syn på världen som Nato har. Det är en värld som tar avstånd från Olof Palmes arbete för gemensam säkerhet. En värld där västvärldens allt mer centraliserade krigsmakt enbart står för fred och Ryssland utgör ett akut hot mot EU och Nato.

I denna värld antas Ryssland angripa sin största handelspartner EU och Nato genom anfall på Baltikum och Gotland med hjälp av en militär styrka som bygger på mindre än åtta procent av Natos samlade militära budget och en BNP lägre än Nordens BNP. Detta fantasifoster där Ryssland förväntas begå ekonomiskt och militärt självmord är vad som de USA-lydiga lagt till grund för den militära övningen Aurora 17 tillsammans med USA och många andra Natoländer.

 

schroderetc11sept20172

Miljöpartiets försvarspolitiske talesperson Anders Schröder går till attack på fredsrörelsen.
ETC, 11 september 2017

På värdlandsavtalets nya villkor har därför amerikanska militären bjudits in för att agera anfallande part under övningen. Miljöpartiets försvarspolitiske talesperson Anders Schröder går i ETC till attack på fredsrörelsen och hävdar att vi överdriver i vår kritik av Aurora 17. Han deltar i de USA-lydigas taktik att med små steg, som ena stunden sägs vara betydelsefulla och i nästa sekund påstås inte ha någon betydelse alls, integrera Sverige på ena sidan i en upptrappning mot vår granne Ryssland.

MP:s försvarssyn anpassas därmed till USA:s. Schröder väljer att hålla tyst i den nu avgörande frågan om Sverige ska böja sig för USA:s attack på decennier av svenskt arbete via FN för kärnvapennedrustning och kärnvapenförbud. Därmed faller han i praktiken utrikesminister Wallström i ryggen.

varnafreden15sept2017nsk.png

Tord Björk publicerad i Norra Skåne, 15 september 2017

Hultqvist har gått i polemik mot utrikesministern. Detta genom påståenden om att Sverige redan sagt att vi kan svika och vara betänkliga mot FN-avtalet om förbud mot kärnvapen, vilket är att förfalska sanningen. Sveriges påpekanden har handlat om att stärka skrivningarna mot kärnvapen vilket är motsatsen av det Hultqvist försåtligt antyder.

 

hultqvistkarnvapen30aug2017

Försvarsminister Peter Hultqvist söker att på förhand själv bestämma villkoren för den aviserade utredningen rörande FN:s kärnvapenförbud. 
Dagens Nyheter, 30 augusti 2017

Vidare söker Hultqvist att på förhand själv bestämma villkoren för den utredning som behövs efter de amerikanska påtryckningarna genom att låsa diskussionen till att ”våra militära samarbeten inte får komma i kläm”. Han har därmed redan införlivat i sin syn på rödgrön försvarspolitik de villkor som USA ställt och fallit undan för utpressningen.

gotaplatsen16sept2017.png

Demonstration mot Aurora 17 vid Götaplatsen, Göteborg 16 september 2017.

Du som vill värna om världsfreden och en stabil alliansfri säkerhetspolitik, träd fram! Delta i protesterna mot Aurora 17!

Tord Björk


Aktivister för fred har publicerat texten i ett blogginlägg 12 september 2017.

Ingår det i regeringens uppdrag till försvarsmakten att de aktivt ska sabotera det svenska folkets grundlagsstadgade rättigheter?

aff_logga

Fredsrörelsen låter sig inte tystas.
Tillsammans är vi starka.
Alla till Göteborg imorgon!
Stöd demonstrationen: pg 84 72 97-9 eller Swish 123 352 70 41.

redsaktionmotaurora17planerasigoteborg8sept2017.png

Göteborgsposten publicerar om att en fredsaktion mot Aurora 17 planeras i Göteborg.
Johan Andreasson och Josefine Olausson, Göteborgsposten, 6 september 2017

För en vecka sedan, 8 september 2017, publicerade Göteborgsposten en artikel om att en fredsaktion mot Aurora 17 planeras nu i helgen 15-18 september 2017 i Göteborg. Under lördagen kommer en demonstration (av andra arrangörer) att genomföras.

Redan i ingressen går följande att läsa:

Vi är väldigt oroliga över den stora upptrappningen med krigshets och krigsretorik.

/Karin Utas Carlsson, Stoppa Aurora
Göteborgsposten, 8 september 2017

Kommunikationschefen för Aurora 17, Richard Wissman, sade då att det är positivt med motdemonstration:

Att demonstrera för sin åsikt i Sverige är fantastiskt.

Richard Wissman, Kommunikationschef för Aurora 17
Göteborgsposten, 8 september 2017

Demonstrations-, mötes- och yttrandefriheterna är inskrivna i svensk grundlag och värnas utanför landet av t.ex. FN. Fredsaktionen och demonstrationen mot Aurora 17 som hålls i Göteborg i helgen är därigenom helt i sin ordning.

Dessa två grundlagsstadgade friheter innebär att ingen ska utsättas för eller ens riskera att utsättas för ett ingripande från statsmakten för sina åsikter och för sina aktioner för att uttrycka och visa sina åsikter på gator och torg.

Inför Aurora 17 har vi dock kunnat läsa och höra hur fredsrörelsen misstänkliggjorts, misskrediterats och varnats för. Dessutom har hot uttalats mot fredsrörelsen.

forsvarsmininsternvarnarfordesinformationdn6maj2017.png

Försvarsministern misskrediterar och varnar för fredsrörelsen.
Mikael Holmström, Dagens Nyheter, 6 maj 2017

6 maj 2017 publicerade Mikael Holmström i Dagens Nyheter en artikel där svenska fredsrörelsen påstods vara agenter för främmande makt. Artikeln inleds med en varning från försvarsminister Peter Hultqvist om att ”det pågår rysk desinformation mot Sveriges största försvarsövning Aurora som genomförs i höst”. Hultqvist fortsätter:

Jag ser redan hur desinformationen omkring vår övning har börjat. Man säger att det är en NATO-övning. Med det är ingen NATO-övning. Vi har bjudit in de som deltar.

Försvarsminister Peter Hultqvist
Dagens Nyheter, 6 maj 2017

I samband med den artikeln publicerade Aktivister för fred ett uttalande:

”En lång rad svenska fredsaktivister och organisationer som verkar för fred pekas återigen ut som ryska agenter av en representant för den svenska staten.

Som vid alla tidigare fall där detta gjorts, ges inget bevis för anklagelsen.

Idag räcker det att verka för fred för att svenska staten ska peka ut dig och din organisation som agent för främmande makt och interlokutör för påstådd rysk desinformation.

Alla deltagande nationer som sänder förband till övningen – utom Sverige och Finland – är NATO-medlemmar. Hultqvist ägnar sig åt hårklyveri för att misstänkliggöra den svenska fredsrörelsen.

Det är anmärkningsvärt att representanter för svenska staten och Sveriges militär kastar dylika anklagelser mot sina egna medborgare.”

Aktivister för fred
7 maj 2017

 

DNdebatt15maj2017

Försvarsminister Hultqvist och överbefälhavare Bydén misstänkliggör, misskrediterar och till och med hotar fredsrörelsen.
Peter Hultqvist och Micael Bydén, DN Debatt 15 maj 2017

Försvarsminister Hultqvist och överbefälhavare Micael Bydén följde några dagar senare (15 maj 2017) upp med att i DN Debatt till och med hota fredsrörselen:

Påverkans- och informationsoperationer är en realitet i dagens säkerhetspolitiska miljö. Risken att sådana händelser kan ske i anslutning till Aurora 17 är uppenbar. Syftet kan vara att sprida en felaktig bild av övningens syfte och inriktning, att skapa oro hos allmänheten och underminera förtroendet för våra myndigheter. Sådan aktivitet kommer att bemötas. Försvarsmaktens uppgift är att skydda svensk handlingsfrihet inför politisk, militär eller annan påtryckning. Sverige ska kunna försvaras mot incidenter eller väpnat angrepp. Kränkningar av territoriet ska kunna upptäckas och avvisas. Vårt lands rättigheter i förhållande till internationell rätt ska värnas.

Försvarsminister Peter Hultqvist och överbefälhavare Micael Bydén
DN Debatt, 15 maj 2017

Under senare tid har vi läst att Sverige hotats av USA för att vi inte ska skriva under FN:s deklaration mot kärnvapen. Dessa påtryckningar från främmande makt har lett till att Sveriges regering valt att tillsätta en utredning framför att värna om vårt lands självständighet samt rättigheter i förhållande till internationell rätt.

I artikeln i Göteborgsposten från 8 september 2017 bemöter Karin Utas artiklarna i Dagens Nyheter och DN Debatt från maj 2017. Hon säger:

Man förbereder för krig i och med att man har krigsspel här. Vi är väldigt oroliga över den stora upptrappningen med krigshets och krigsretorik. Vi talar mycket om hur aggressivt Ryssland är, men inte över hur aggressivt Nato är. Det är uppenbart att vi håller på att förlora den lilla alliansfrihet vi har och det här är väldigt, väldigt allvarligt… 

… Sverige har alltid varit emot kärnvapen, men nu håller regeringen på att backa ifrån att skriva under det internationella avtalet med förbud mot kärnvapen när de talar om att utreda vad det betyder.

/Karin Utas Carlsson, Stoppa Aurora
Göteborgsposten, 8 september 2017

Hon påtalar obalansen i den retorik som förs. Både regeringen och försvarsmaken har ett stort ansvar att förvalta. Som medborgare kräver vi alla att de tänker sig för om vad de säger och gör då det påverkar medborgarna, media och inte minst anställda inom statsapparaten.

”Sådan aktivitet kommer att bemötas”

forsvarsanstalldaforskotesaboterademonstration15sept2017.png

Försvarsanställda försökte sabotera demonstration.
Fouad Youcefi och Axel Håkansson, SVT Väst, 15 september 2017

Idag (15 september 2017) rapporterar SVT Väst att minst ett 20-tal anställda vid Försvarsmakten och inom Hemvärnet har deltagit i ett försök att motarbeta en demonstration mot Aurora 17.

De uppges ha följt en uppmaning på Facebook om att motarbeta en insamling för den demonstration mot Aurora 17 som hålls i Göteborg imorgon. Det är en demonstration där partipolitiskt obundna organisationer ingår tillsammans med partier som både är inom och utanför den parlamentariska processen.

Uppmaningen, som spreds bland många försvarsintresserade, uppmanade till att skänka en krona till insamlingen via betaltjänsten. Eftersom banken tar ut två kronor i avgift för varje Swish-överföring så skulle insamlingen på så sätt gå back ekonomiskt.

Vid konfrontation försöker de som överfört en krona att skoja bort det hela som ”en kul grej” och påstå att det var ironisk. Någon kläcker ut sig att det skulle varit ”ett tillfälligt infall bland allt annat i flödet på Facebook” och ytterligare någon försöker slingra sig undan med att de gjorde överföringen som privatperson och inte som medaljdekorerad officer och försvarsanställd.

Försvarsmakten säger till SVT att det inte är okej att försvåra för människor som vill utöva sin rätt till demokratiska uttryck. Samtidigt poängterar de att personalärenden behöver prövas individuellt.

forsvarsmaktensuppdrag.png

Försvarsmakten – Vårt uppdrag
Försvarsmaktens hemsida

På försvarsmaktens hemsida står följande att läsa om regeringens uppdrag till försvarsmakten:

” Försvarsmakten bidrar till Sveriges säkerhet genom att enskilt och
tillsammans med andra myndigheter, länder och organisationer lösa
följande uppgifter: …

– främja vår säkerhet genom att delta i operationer på vårt eget territorium, i närområdet och utanför närområdet…

… För att lyckas med uppdragen måste Försvarsmakten alltid vara beredd att agera och vara tillgänglig och tränad för uppgifterna. Försvarsmakten har beredskap och skarp verksamhet varje dag, året runt.

Försvarsmaktens hemsida – Vårt uppdrag

Aurora 17 innebär att, tillsammans med andra myndigheter, länder och organisationer;  genomför den svenska försvarsmakten sin största övning under senare tid. Att övningen genomförs för att t.ex. öva på det värdlandsavtal som riksdagen antog för drygt ett år sedan, 25 maj 2016, under protester har inte inneburit att fredsrörelsen tystats.

Inte heller har ounderbyggda påståenden och hot från försvarsminister Hultqvist och överbefälhavare Bydén fått fredsrörelsen att sänka sina röster.

Inte ens tilltaget från några försvarsanställda och aktiva inom hemvärnet att sabotera insamlingen till helgens demonstration i Göteborg påverkar.

Det har istället fått motsatt effekt.

På frågan om vad försvarsmakten bör göra åt saken svarar en representant för en av deltagarna i lördagens demonstration, Sanna Ghotbi (FI), att:

Jag tycker de ska uppmana sina anställda att inte sätta stopp för fredliga protester. Det är en rättighet vi har i det här landet. Det handlar om yttrandefrihet, mötesfrihet och demonstrationsfrihet. Jag tycker det här är ett jättestort problem och det behöver man verkligen ta itu med.

Sanna Ghotbi, FI
SVT Väst, 15 september 2017

Med hänsyn till den förda retoriken från statsanställda och dagens avslöjande om försök av försvarsanställda och andra att aktivt motarbeta demonstrationen mot Aurora 17 anser Aktivister för fred att det är på sin plats att dessutom kräva att Sveriges regering och Sveriges riksdag svarar på följande fråga:

Ingår det i försvarsmaktens (inkl. hemvärnets) uppdrag, som även omfattar att arbeta för att främja demokrati, att aktivt agera för att sabotera det svenska folkets grundlagsstadgade rättigheter?

aff_logga

Fredsrörelsen låter sig inte tystas.
Tillsammans är vi starka.
Alla till Göteborg imorgon!
Stöd demonstrationen: pg 84 72 97-9 eller Swish 123 352 70 41.

USA-lydighet hot mot alliansfri säkerhet

Det är en mycket betydelsefull process som nu gått i mål, den första multilaterala förhandlingen på kärnvapenområdet på drygt 20 år.

Utrikesminister Margot Wallström,
7 juli 2017

Stöd till FN:s arbete för kärnvapennedrustning och alliansfrihet har varit fasta hållpunkter i svensk politik. Det har skapat stabil säkerhet för Sverige och bidragit till avspänning. Nu intar försvarsminister Peter Hultqvist en USA-lydig position mot utrikesminister Margot Wallström och ersätter en fast politik med en svajig hållning.

andresschroder.png

Mijöpartiets försvarspolitiske talesperson Anders Schröder

I det läget väljer Miljöpartiets försvarspolitiske talesperson Anders Schröder att också styra in sitt parti i USA-lydig riktning. Det är därför dags för alla röster som önskar en fast säkerhetspolitik som omvärlden kan lita på och ett Sverige som arbetar för världsfreden att höja sina röster och tillbakavisa de USA-lydiga krafterna.

De USA-lydiga intar den syn på världen som Nato har. Det är en värld som tar avstånd från Olof Palmes arbete för gemensam säkerhet. En värld där västvärldens alltmer centraliserade krigsmakt enbart står för fred och Ryssland utgör ett akut hot mot EU och Nato.

aurora12rand

Tankesmedjan Rand bidrar till krigshetsen

I denna värld antas Ryssland angripa sin största handelspartner EU och Nato genom anfall på Baltikum och Gotland med hjälp av en militär styrka som bygger på mindre än 8% av Natos samlade militära budget och en BNP lägre än Nordens BNP. Detta fantasifoster där Ryssland förväntas begå ekonomisk och militärt självmord är vad som de USA-lydiga lagt till grund för den militära övningen Aurora 17 tillsammans med USA och många andra Natoländer.

schroderetc11sept20172.pngETC 11 september 2017

På värdlandsavtalets nya villkor har därför amerikanska militären bjudits in för att agera anfallande part under övningen. Miljöpartiets försvarspolitiske talesperson Anders Schröder går i ETC till attack på fredsrörelsen och hävdar att vi överdriver i vår kritik av Aurora 17. Han deltar i de USA-lydigas taktik att med små steg som ena stunden sägs vara betydelsefulla och i nästa sekund påstås inte ha någon betydelse alls integrera Sverige på ena sidan i en upptrappning mot vår granne Ryssland.

”Ibland slås värdlandsavtalet upp väldigt stort men vi hade ju övningar med USA även innan det fanns… USA har ju för övrigt militär personal i många europeiska länder: Polen, alla baltstater, i Norge. Att det under en vecka kommer hit några stycken till Sverige tror jag inte påverkar Rysslands bedömning av oss särskilt mycket.”

Miljöpartiets försvarspolitiske talesperson Anders Schröder,
11 september 2017

Mp:s försvarssyn anpassas därmed till USA:s. Schröder väljer att hålla tyst i den nu avgörande frågan om Sverige ska böja sig för USA:s attack på decennier av svenskt arbeta via FN för kärnvapennedrustning och kärnvapenförbud. Därmed faller han i praktiken utrikesminister Wallström i ryggen.

hultqvistkarnvapen30aug2017.png

Dagens Nyheter 30 augusti 2017

Hultqvist har gått i polemik mot utrikesministern. Detta genom påståenden om att Sverige redan sagt att vi kan svika och vara betänkliga mot FN-avtalet om förbud mot kärnvapen vilket är att förfalska sanningen. Sveriges påpekanden har handlat om att stärka skrivningarna mot kärnvapen vilket är motsatsen av det Hultqvist försåtligt antyder.

Sverige ska ha en aktiv roll när det gäller att bekämpa kärnvapen. Det är en 50-årig tradition som vi ska fortsätta med. Det som inte får ske är att våra internationella samarbeten på det säkerhetspolitiska området i någon mening rubbas. De måste vara intakta.

Försvarsminister Peter Hultqvist,
30 augusti 2017

Vidare söker Hultqvist att på förhand själv bestämma villkoren för den utredning som behövs efter de amerikanska påtryckningarna genom att låsa diskussionen till att ”våra militära samarbeten inte får komma i kläm”. Han har därmed redan införlivat i sin syn på rödgrön försvarspolitik de villkor som USA ställt och fallit undan för utpressningen.

demogbg16sept2017.jpg

Du som vill värna om världsfreden och en stabil alliansfri säkerhetspolitik träd fram! Delta i protesterna mot Aurora 17!

Tord Björk

Aktivister för fred

 

Källor

[1] Holmbäck, Christopher: Jätteövning med Nato-länder i Sverige. ETC Inrikes, 11 september 2017.

[2] Lindgren, Stefan: Hultqvist faller undan, Stefan Lindgren. 8 dagar, 11 september 2017.

[3] Skoog, Olof: Sveriges avslutande uttalande vid förhandlingarna om kärnvapenförbud (PDF-format). 7 juli 2017.

Gör 11 september till fredens och inte Natos dag!

Denna text av Tord Björk, Aktivister för fred publicerades även av Magasinet Opulens, 11 september 2017.

magasinetopulens11sept2017.png

Aktivister för fred publicerade i Magasinet Opulens, 11 september 2017.


11 september startar krigsövningen Aurora 17. På ett avgörande sätt för den Sverige närmare Natoländernas krigsmakter. Den underminering som värdlandsavtalet med Nato bäddat för av Sveriges fredsvilja, självständiga hållning mot främmande makt och kärnvapenmotstånd blir därmed tydlig.

reclaimgandhi

11 september startade också den moderna antirasistiska rörelsen mot imperialismen. Det skedde 1906 när muslimen shejk Habib i Johannesburg uppmanade deltagare på ett massmöte att bränna sina pass i protest mot orättvisa passlagar. Gandhi var med på mötet och massorganisering av civil olydnad satte efter detta en icke-våldsprägel på kampen mot imperialism och rasism med Martin Luther King i USA och ANC:s kamp mot apartheid i Sydafrika som efterföljare.

allendelastspeech.png

Salvador Allendes sista tal 11 september 1973

11 september 1973 mördades Chiles demokratiske och socialistiske president Allende under statskuppen som skedde med stöd av USA. En epok av militariserad nyliberalism påbörjades i många länder och fortsätter än, ofta med stöd från väst.

childinjurediraqrobertfisk.jpg

En man håller ett skadat barn, Irak 2003.
Fotograf: Robert Fisk.

Denna våldsamma nyliberalism med IMF och Världsbanken på det ekonomiska området och västmakternas krigsmakt på det militära beredde marken för västs försök att dominera världen. Det satte sina blodiga spår i Haiti, Nicaragua, Libyen, Somalia, Irak. Jugoslavien och många andra länder ofta med USA som pådrivare. Bara i Irak skördades 1 ½ miljoner civila offer på grund av ekonomiska sanktioner understödda av bl.a. Sverige med det under stora delar av tiden falska motivet att Irak innehade massförstörelsevapen. FN:s kommissionär för humanitär hjälp till Irak talade i termer av ett folkmord innefattande ½ miljon barn. USAs utrikesminister Madelene Albright fick frågan om ½ miljoner dödade barn verkligen var något som kunde rättfärdigas och gav svaret att ”vi menar att priset var värt det”.

waronterror.jpg

Efter denna upptrappade aggression från västvärlden kom attacken på World Trade Center 11 september 2001 med 3000 offer. Den tog USA till intäkt för att eskalera sin globala militära och ekonomiska försök att dominera ytterligare i allt tätare allians med andra västmakter. Ett krig utan slut påbörjades i namn av att bekämpa terrorism som lett till mångdubbelt mer terrorism, flyktingkatastrofer och sönderbombade länder. Denna gång med Sveriges aktiva militära medverkan i ockupation och attacker på länder som västvärlden utsett till fiender.

Det finns ingen väg till fred, fred är vägen.

Mahatma Gandhi

Nu får det vara nog med denna smygande integrering av Sveriges militär in i en alltmer centraliserad västlig krigsmakt. Det är dags att återupprätta Sveriges fredsvilja och oberoende i förhållande till all främmande makt. Vi kan, vill och törs stå upp för avspänning och nedrustning av kärnvapen och motsätta oss den rustningsspiral som Trumps USA påbjudit sina allierade och de som vill tillhöra en guldkantad inre krets. Vi uppmanar därför till protester mot Aurora 17. Genom mångas till synes osynliga insatser kan vi tillsammans vända militarismen ryggen och arbeta för både fred på jorden och fred med jorden.

Tord Björk, Aktivister för fred

 

Dags för Fred! – Rapport från fredsmöte i Stockholm 20 maj 2017

Vad får människor att känna hopp? Det blev den tongivande frågan under mötet Dags för fred! Ordnat i Stockholm 20 maj 2017 på Södergården av Aktivister för fred, Clarté, Jordens Vänner, Kvinnor för fred i Skåne, Svenska Freds i Lund-Malmö och Sveriges fredsråd.

Det var Magnus Göransson från Clartéförbundet som angav den tonen. Det fredsrörelsen säger måste beröra folk. Det måste handla om något de kan påverka. Han gick in på hur Sverige understött en aggressiv ekonomisk politik för att skapa vinster åt svenska banker på bekostnad av befolkningen i Baltikum. En åtstramningspolitik som går hand i hand med upprustning i Sverige och övriga Europa har direkta följder för sjukvård och annan offentlig service när pengarna går till det militära samtidigt som sociala och andra frågor marginaliseras när yttre säkerhetshot ges företräde i allmänna debatten.

miakelnyberg.png

Mikael Nyberg, redaktör för tidskriften Clarté

Mötet dominerades av aktivt deltagande från alla 25 närvarande efter korta inledningar om ekonomiska, säkerhetspolitiska och yttrandefrihetsfrågor. Den lösliga formen där arrangörerna inte lyckats ge inledarna tydliga riktlinjer för väl avgränsade teman gjorde att diskussionens innehåll kom att gå i sin egen riktning. De två första inledningarna av Mikael Nyberg från Clarté och Tord Björk från Aktivister för fred och Jordens Vänner handlade om ekonomiska intressen bakom omläggningen av svenska försvaret och om den aggressiva svenska ekonomiska politiken som bidrar till konflikter och förvärrar den globala ekologiska och sociala krisen. Diskussion kom istället att handla om vapenindustrin och varför massmedia ger en så falsk bild av säkerhetspolitiska frågor. Den typ av debatt som dominerar i sociala medier och inte dit arrangörerna önskade föra de föra diskussionen.

hanswahlberg.png

Hans Wåhlberg, grön bloggare.

Nästa tema om militarisering och Nato inleddes av de gröne bloggaren Hans Wåhlberg. Han talade om Ukrainakonflikten och särskilt om relationen till Nato. Magnus Göransson som hellre kallar sig socialist än antiimperialist talade om den svenska imperialismen. De aggressiva svenska storföretagen och bankerna har en central roll när Sverige skaffat sig fördelar inom en världsordning där ekonomin styrs alltmer utifrån finansiella intressen som gör centrum rikt och periferin fattig.

magnusgoransson.png

Magnus Göransson, Svenska Clartéförbundet.

Den tilltänkta diskussionen om säkerhetspolitik blev fokuserad på frågor som varför är Sverige så aggressivt ekonomiskt och politiskt och vilken roll har bönderna i periferin i vårt eget land och övriga världen. Sverige har varit ledande i Västeuropa i att demonisera Ryssland. Utrikesminister Bildt var först med att jämföra president Putin med Hitler under Georgienkonflikten 2008. En konflikt som EU:s granskning visade sig utlöstes av Georgiens anfall på Sydossetiens administrativa huvudstad medan svenska ministrar då och fortfarande talar om det som ett ryskt anfallskrig där man vänt på kronologin. Tillsammans med Polen har sedan Sverige varit ledande land i EU:s expansionspolitik för att utöka sin intressesfär österut genom Östliga partnerskapet där resultatet stundtals varit katastrofala som i Ukraina.

tordbjork2.png

Tord Björk, Aktivister för fred.

En avgörande faktor framförde Tords Björk ligger i att andelen utländska direktinvesteringar är högre i Sverige än något annat motsvarande land i väst. Därmed har svenska staten särskilt stort intresse av att expandera marknaden för svenskt kapital utomlands. Följderna av detta beskrev Magnus Göransson för länder som Lettland. Ekonomin ställde om till förmån för en medelklass som satte sig i skuld medan landet avindustrialiserades och offentliganställdas löner drastiskt skars ned. Följden blev en massiv utvandring av en femtedel av befolkningen under kort tid och en demografis katastrof. De som tjänade på omställning var särskilt svenska banker som Swedbank. Ett tag blev svenska banker i Lettland Europas största bilägare när obetalda konsumtionsskulder betalades med beslagtagna bilar. Genom påtryckningar på Lettland för att de svenska och andra utländska banker skulle gå skadelösa från sin lånepolitik som bidragit till en bubbelekonomi kunde en katastrof för de svenska bankerna undvikas på den lettiska befolkningens bekostnad. Swedbank som bl.a. driver jordbruksföretag i Ukraina är en av de svenska intressena som gärna sett samma politik i Ukraina som i Lettland.

Men hur agerar man då mot denna svenska aggressiva politik blev den berättigade frågan. Agerar mot enskilda företag eller hur kan man gå tillväga. Visst kan och bör man agera mot enskilda företag blev svaret men för fredsrörelsen blir det viktigaste att se hur den ekonomiska politiken Sverige för gynnar skapande av konflikter och blir motiv för den upprustning som nu sker. Sverige är ett exportberoende land men har tidigare under en del perioder lyckats ha en mer självständigt utrikespolitik än idag. Ur fredssynpunkt är det positivt med investeringar och handel som bryter med det ekonomiska krig EU för mot de länder och regioner vars produkter man är ointresserade av att köpa men vill hindra från att ha ekonomiskt utbyte med det växande euroasiatiska samarbetet kring Nya sidenvägen och Euroasiatiska Ekonomiska Unionen.

När det gäller böndernas roll blev också den berättigade frågan vilken roll de kan ha för världsfreden. De jordlösas roll i Brasilien nämndes som något som för några år sedan hade varit betydelsefull men numera tycks allt färre märka av böndernas situation i massmedia. I miljörörelsen är det tvärtom så att konflikterna kring storföretagens landgrabbing från småbrukare ses som alltmer central för militariseringen och därmed fredskampen i världen. I Europa sker landgrabbing i alltfler länder som Rumänien och även i Sverige. Genom att arrendera mark tar utländska bolag över alltmer mark också i Ukraina som står inför ultimatum från IMF om att tvingas ta bort en lag om förbud mot utländska bolag att äga åkermark. Hur den bördiga svarta jorden förvaltas står i centrum för kriget i Ukraina när Europas periferi förväntas leverera allt billigare råvaror och arbetskraft till centrumländer som Sverige. Samma typ av politik förs också i Sverige som även här leder till landgrabbing och minskad självförsörjningsgrad med allt större beroende av den storskaliga jordbruks- och livsmedelsindustrin. Att driva en ekonomisk och ekologisk politik som främjar landsbygden och böndernas intresse är därför centralt för en fredsskapande politik som minskar klyftorna mellan periferi och centrum byggd på sociala och enande ekologiska intressen i stället för nationalism.

markuslimmergard.png

Markus Limmergård, styrleseledamot Folket i Bild/Kulturfront.

Markus Limmergård från FiB/K styrelse och Aktivister före fred samt Pax Justitia Veritas tog upp yttrandefrihetsfrågorna och krigspropagandan i Sverige. Det visade sig att många på mötet såg en växande McCartyism på framväxt i Sverige där alla som var skeptiska mot Värdlandsavtalet lätt stämplades som Putinvänner eller värre. Här återstår mycket att göra för att förbättra solidariteten mellan de som drabbas av hetsen från main stream medier och näringslivets tankesmedjor som Frivärld. Det sätt som Nato och EU förenats i ett gemensamt hybridkrig mot Ryssland genom beslut på Natotoppmötet i Warszawa 2016 visar på oroande tendenser. Genom upprättandet av propagandaenheter som Natos Stratcom i Riga dit Sverige anslutit sig och EU:s East Stratcom stämplas kritik av Nato och EU och särskilt den oberoende fredsrörelsen som rysk desinformatörer.

evajonssondivinalevrini.png

Eva Jonsson, Nej till Nato Stockholm och Divina Levrini, vloggare Politik Sverige.

Mötet avslutades med en grundlig genomgång av arbetet inför Auroraövningen och Natomotståndet i Sverige i olika delar av landet. Den inleddes av Eva Jonsson från Nej till Nato Stockholm och späddes på av Divina Levrini, musiker och vloggare Politik Sverige. Därmed fick mötet en tydlig praktisk avrundning. Auroraövningen sågs av deltagarna som en möjlighet att skapa engagemang genom att den ökade anpassningen till Nato i och med denna övning blir mer påtaglig. Det gäller därför att skapa så brett engagemang som möjligt inför de uppvisningar av militär styrka som kommer ske på olika platser, särskilt de som planeras för att göra reklam för upprustning snarare än för att för militär övning.

tordbjork.png

Varför blev då mötet som det blev? Deltagandet var påtagligt balanserat. De mest uthålliga var pacifister och miljövänner. En annan grupp var mer uttalat vänsteranhängare av olika slag från de som markerade sig som socialister till de som betonade antiimperialism. Den mest framträdande partitillhörigheten av Miljöpartiet om än av alla markerat med stor tveksamhet i dagens läge. Andra var vänsterpartister med likartad kritisk hållning till sitt parti. Övriga markeringar av partitillhörighet lös med sin frånvaro. Påfallande var att många fredsaktivister var kritiska till flaggviftande för partier i gemensamma manifestationer.

Mötet på Södergården vidgade diskussionen in på bredare områden än vapenexport, kärnvapen och traditionell utrikes- och säkerhetspolitik. Till formen betonade Dags för fred gemensam diskussion efter korta inledningar. Dags för fred-mötet ansats kan förhoppningsvis leda bortom  låsta positioner som finns stundtals i fredsrörelsen i frågor om pacifism eller antiimperialism eller att för eller mot den ena eller andra formen av imperialism.

Initiativet till Dags för fred är i första hand ett resultat av Jordens Vänners initiativ 2016 till internationalistisk EU-kritik för att överbrygga motsättningarna från EU-toppmötet i Göteborg 2001. Ett seminarium om de enande frågor som Göteborgsaktionen förde fram 2001 mot att göra miljö och offentlig sektor till handelsvara, mot militarisering, nyliberal ekonomisk politik och EU:s flyktingpolitik följdes 15 år senare upp av en diskussion om var vi står i dessa frågor idag.

hanswahlberg2.png

Mötet ledde till att Jordens Vänner, Folkrörelsen nej till EU, Clarteförbundet, Nordbruk, och Aktivister för fred kom närmare varandra för att stärka EU-kritiken under 2017. Tidigare motsättningar från 2001 som länge legat kvar mellan de som drev kravet Sverige ut ur EU och de som såg det som viktigt med internationalistiska EU-kritik på det sätt Göteborgsaktionen förde fram har blivit mindre framträdande. Det finns hos många idag en betydligt mer öppnare hållning till miljö- och bonderörelsens betoning av kamp mot storföretagens EU-politik. Fredsmötet på Södergården blev ett första resultat av denna internationalistiska EU-kritik.

Det breda motståndet mot Auroraövningen i september blir en viktig möjlighet att förnya och stärka ett brett samarbete i fredsrörelsen. I oktober organiseras en konferens om rättvis omställning 20 oktober direkt följt av Naturbrukskonferensen under samma helg, bägge i Broddetorp i Falköpings kommun. Här kommer en ekonomisk politik för att kräva offentliga investeringar för social rättvisa och ekologisk omställning av samhället tas upp följt av diskussioner om matsuveränitet, naturförvaltning, landgrabbing och beredskaps och fredsfrågor.

En gemensam demonstration och möten i samband med EU-toppmötet i Göteborg 17 november är på väg att bli den stora samlingspunkten för bredare samarbete mellan fredsrörelsen och andra folkrörelser. Då träffas statschefer från EU för att diskutera tillväxt och sociala rättigheter medan organisationer som Folkrörelsen nej till EU och Jordens Vänner samarbetar för gemensamma manifestationer. I en tid när EU samarbetar allt närmare med Nato och en militariserad nyliberal utvecklingsmodell tar form är det angeläget med ett folkrörelsesamarbete för att gå emot upprustning och arbeta för fred på jorden och fred med jorden.

 

tordbjork2.png
Tord Björk

 

Hur är det militära styrkeförhållandet mellan NATO och Ryssland?

Denna artikel publicerades först hos Synapze 8 september 2017.

natoryssland

Nato och Ryssland.

Relativ militär styrka används som argument av båda parter i den svenska diskussionen om vår relation till NATO och det är avgörande för att förstå det säkerhetspolitiska läget. Det påstådda hotet från Ryssland används som ett huvudargument för svensk anslutning till NATO och för intimt samarbete med den militäralliansen. Det förekommer ett flertal olika sätt att mäta hur mycket olika stater eller allianser satsar på sin militär och vilken kapacitet de har. Några av metoderna är ekonomiska och andra är tekniska. I den här artikeln går vi igenom metoderna och jämför i första hand Ryssland och NATO med avseende på några av de mått som kan betraktas som meningsfulla.

Ekonomiska mått

Grundfrågan är hur mycket pengar som satsas på militära ändamål. De mått som förekommer är mängd pengar räknat totalt, per capita, andel av BNP eller som andel av landets statsbudget.

Det enda måttet som har ett tydligt positivt samband med militär kapacitet är när jämförelsen görs för totala utgifter, även om det inte inkluderar t.ex. teknisk standard eller personalens kompetens. Stockholm International Peace Institute (SIPRI) sammanställer årligen statistik över militära utgifter i världens länder och dess uppgifter anses allmänt trovärdiga. Det finns andra organisationer som också sammanställer information från olika länder och de skiljer sig inte dramatiskt från SIPRI’s resultat. Ryssland har under flera år satsat mindre än 10 procent av vad Natoländerna satsat. År 2016 var det 8 procent enligt budget. Högtekniska vapensystem kostar ungefär lika mycket i alla länder, men personal m.m. är billigare i länder med låga löner än i höginkomstländer. Skillnaden i ranking mellan NATO och Ryssland består dock även om utgifterna räknas om till köpkraftsrelaterad BNP, dvs BNP (PPP). Det bör även ske en justering i motsatt riktning eftersom Ryssland inte la ut lika mycket 2016 som var beslutat i dess budget. Slutresultatet med ett snitt av BNP och BNP (PPP) och justering för faktisk minskning i Ryssland är svår att beräkna, men det torde ligga under 20% av NATO’s utgifter.

De andra ekonomiska måtten indikerar hur länderna prioriterar militären, men har svag koppling till militär kapacitet. De måtten används mer i propaganda. De kan utnyttjas för att ge en bild av stor kapacitet som inte är sann. Det finns några exempel från svensk debatt som visar hur de använts. Försvarsdebattören Carl Bergqvist (sign. Wiseman) skrev tillsammans med Niklas Wikström och Johan Wiktorin en artikel som varnade för den ryska upprustningen. De hävdade att ”den ryska ledningen ….. genomför nu ett enormt upprustningsprogram som väntas sluka 25 procent av statsbudgeten.” DN 24/8 2014 [1]. Det är sannolikt inte korrekt, men om så vore skulle det inte vara ett mått som är lämpligt att använda vid jämförelser mellan länder. Stora länder är normalt regionaliserade och en betydande del av det som går via statsbudgeten i mindre länder handhas av de stora ländernas regionala organ. Försvarsutgifter i procent av BNP visar tydligare hur mycket ett land satsar. Det är dock inte ett mått på kapacitet. Den upprustning som debattörerna betecknade som enorm var en modernisering efter en lång nedgång efter Sovjetunionens upplösning.

Ett annat exempel är när Johanne Hildebrandt hävdar att Sverige har det minsta försvaret runt Östersjön (” …. Sverige numera har Östersjöns minsta försvar …. ”). Hon hänvisar i ett svar till Mikael Holmström (även han SVD) som sagt att ”Det betyder att vi har minsta försvaret i Norden”. Norden är inte detsamma som Östersjön och båda påståendena är felaktiga.[2] Det baserades enbart på antalet soldater. Antalet flygplan, tanks, luftvärnsenheter m.m. tappas bort för att få stöd för uttalandet

Hildebrandt hävdade även att Sverige satsar minst vilket borde avse mängd pengar som satsas. Det framgick efter en direkt fråga att det handlade om en jämförelse mellan ländernas satsning i procent av BNP.  Hon hade lika gärna kunnat använda måttet utgifter per capita, men det passade inte hennes syfte. Då hade nämligen Sverige hamnat relativt högt (pga hög BNP/capita) – på ungefär samma nivå som Ryssland. [3]

Carl Bergqvist och Johanne Hildebrandt är medlemmar i Kungliga Krigsvetenskapsakademien och borde i den rollen bidra till att informera allmänhet och politiker om hur läget är, inte bedriva propaganda eller medvetet förvirra.

Som redan sagts, inget av dessa mått (kr/BNP, kr/capita eller kr/statsbudget) visar hur stor militär kapacitet ett land har. Det är bara totala utgifter under flera år som har ett relativt starkt samband med kapacitet. Slutsatsen vad avser ekonomiska mått är att NATO lägger betydligt mer pengar på sin militär än vad Ryssland gör.

Tekniska mått

Grundfrågan är vilken utrustning ett lands militär har tillgång till. Huvuddelen av den utrustning olika länder har tillgång till är känd. Det kan dock vara lite osäkerhet om detaljer. Det svåra är att bedöma teknisk kvalitet och kompetens.

Det är möjligt att sammanställa en lista på hur många tanks, flygplan, örlogsfartyg, m.m. olika länder har. Sedan kan man med det som grund bedöma hur den samlade tekniska kapaciteten är i länderna. Problemet är hur ett jaktplan ska jämföras med t.ex. en korvett eller en stridsvagn med en attackhelikopter. Om ett land eller en allians är överlägset på de flesta områden blir det trots dessa svårigheter relativt lätt att göra en helhetsbedömning.

Kvantitativ jämförelse mellan Ryssland och NATO

De som förespråkar svenskt NATO-medlemskap brukar tala mest om Östersjön. Om man tar sig en titt på maktbalansen kring Östersjön finner man att Ryssland satsar 70 miljarder dollar på sin militär (enligt budget 2016) och de länder som är med i, eller har intimt samarbete med, NATO och har kust vid Östersjön satsar 61 miljarder dollar. När det gäller kärnvapen som ingår i spelet mellan USA och Ryssland är det naturligtvis ingen balans kring Östersjön.

Om det skulle bli öppen strid mellan Ryssland och något Natoland runt Östersjön kommer hela NATO att dras in. Det är därför mer rimligt att jämföra styrkeförhållandena mellan dessa två parter än att bara se hur det ser ut runt Östersjön.

Tabell 1. Jämförelse mellan Natoländerna och Rysslands militära utrustning

Vapenslag NATO 29 Ryssland Ryssland i procent av NATO 29
Tanks 16074 15398 96
Hangarfartyg 14 1 7
Stora krigsfartyg 121 24 20
Medelstora krigsfartyg 208 61 29
Ubåtar 150 67 45
Stridsflygplan 6328 1337 21
Attackhelikoptrar 3585 677 19
Kärnvapen 7625 7700 101
–          varav utplacerade 2330 1790 77
Militära satelliter 155 74 48
Militära baser utanför egna landet USA resp. Ryssland >700 <5 <1

Not: Huvuddelen av uppgifterna i tabellen är tagna från en artikel på Wikileaks som baseras på trovärdiga källor (hela Wikileaks artikel innehåller 181 källor). [4]  Uppgifterna om kärnvapen har tagits från SIPRI Yearbook 2016, en källa som sällan ifrågasätts. [5]  I kategorin Stora krigsfartyg ingår jagare och kryssare. I kategorin Medelstora krigsfartyg ingår fregatter, korvetter och amfibiefartyg (huvudsakligen landstigningsfartyg). Transportfartyg, patrullbåtar, m.m. ingår inte.

Natoländernas sammanlagda tillgång till militär och paramilitär personal är ungefär 6,3 miljoner (aktiva, reservister och paramilitära) och motsvarande för Ryssland är 3,5 miljoner. [6] Det innebär att Nato har nästan dubbelt så många som Ryssland.

Slutsatsen av denna kvantitativa genomgång är att NATO har ett betydande övertag gentemot Ryssland när det gäller militär utrustning.

Kvalitativ jämförelse samt folkmängd och ekonomisk potential

En kvalitativ jämförelse skulle kunna bli mycket omfattande och här gör vi bara några nedslag om viktiga vapensystem på båda sidorna. Vi diskuterar även ekonomisk och befolkningsmässig styrka. ’

Faktiskt utplacerade kärnvapenstridsspetsar, dvs sådana som kan användas med kort varsel, är viktigare än antalet som ligger i lager. Det har dessutom ingen större betydelse om ett land har fem eller sex tusen kärnvapen. En större del av USA’s är dessutom placerade på ubåtar som är svåra att upptäcka. Det är USA’s många militära baser runt om i världen som gör att de kan placera ut sina ubåtar långt från det egna landet och utan att de tappar kontakten med kommandot i USA. Alla USA’s ubåtar drivs med atomkraft, men bara två tredjedelar av de ryska. I alla andra avseenden än totalantalet kärnvapenstridsspetsar har Ryssland mindre, eller betydligt mindre, slagkraft än NATO. Ryssland har inte ett betydande övertag på något av de listade områdena.

Så här kan det låta i debatten: ”I dag har båda sidor skrotat en del av sina kärnvapen men USA har fortfarande 7 000 kärnvapen och Ryssland har 7 300, så något övertag har inte Nato ….” ur ett debattinlägg av Thomas Törnblom i Göteborgsposten 19/8 2017. Uppgifter om antal kärnvapen i USA görs till NATO’s samlade kapacitet utan hänsyn till Frankrike och Storbritanniens innehav. Inlägget har uppenbarligen missat att antalet utplacerade som kan användas utan långt varsel är militärstrategiskt mycket mer intressant än den totala lagerhållningen.

Generellt har NATO modernare materiel, men det finns exempel på moderna mycket avancerade enheter i det ryska försvaret, t.ex. tanks och attackflygplan. Antalet personer som är i aktiv militär tjänst är större i USA än i Ryssland. Relationen mellan nuvarande utgifter och mängden tanks m.m. tyder på att en större del av Rysslands utrustning är omodern.

Rysslands enda hangarfartyg, Admiral Kuznetsov, har länge varit i behov av reparation och modernisering. Det är utdaterat sedan länge. Nu skall fartyget repareras, men någon vidare modernisering kommer det inte att bli. Rysslands enda hangarfartyg har inte en chans att mäta sig med NATO’s 14 mer moderna. Det kommer att dröja innan Ryssland har tillgång till ett modernt hangarfartyg, om inte landet lyckas köpa ett från någon vilket inte är sannolikt. [7]

Dessutom går inte den välbehövliga moderniseringen av försvaret i den takt som planerats. Exempelvis som det ser ut nu kommer Ryssland inte att kunna färdigställa det antal moderna avancerade stridsvagnar av Armatatyp som var planerat till 2020 utan bara ett mindre antal. Nu verkar det vara möjligt att producera runt hundra sådana vagnar fram till 2020 och inte över två tusen som först var det uttalade målet. Vilket redan då verkade vara ett orealistiskt mål. [8]

Ryssland har tillgång till avancerade målsökande robotar som visat sig vara effektiva när de sattes in i kriget i Syrien. De har bl.a. skjutits från ett fartyg i Kaspiska havet och nått mål över 100 mil därifrån. Även NATO har dylika vapen. När det gäller stridsflygplan är det svårare att göra jämförelser. Båda sidor har tillgång till avancerade plan. Det finns många modeller för flera olika ändamål och planen har flera olika för och nackdelar.

Natoländerna har en sammanlagd befolkning på ungefär 900 miljoner och Ryssland mindre än 150 miljoner, dvs ungefär en sjättedel. NATO’s samlade BNP som har betydelse för uthållighet, försörjningslinjer och nyproduktion av krigsmateriel är 27 ggr större än Rysslands (över 34 000 mdr dollar respektive knappt 1 300 mdr dollar. IMF’s siffror för 2016 tagna från Wikipedia.) [9]. Om BNP mäts omvandlat till köpkraft (BNP (PPP)) blir det snarare 10 gånger större ekonomisk kapacitet för NATO 29 än för Ryssland (drygt 33 238 mdr dollar jämfört med 3 397 mdr dollar. Världsbankens siffror för 2016 tagna från Wikipedia.). Arbetskraft är billigare i Ryssland än i NATO-länderna som grupp, men vissa högteknologiska vapen kan betinga ungefär samma pris i alla länder. Det mest rimliga måttet ligger därför mellan de två givna, men något närmare BNP(PPP).

NATO har en viss nackdel av att dess styrkor tillhör olika nationer och inte kan vara helt koordinerade. De största nationerna inom NATO har dock erfarenhet av samordning i strid under senare år.

Slutsatsen av den kvalitativa genomgången är att det mesta tyder på ett övertag för NATO i relation till Ryssland.

Helhetsbedömning av styrkeförhållandena

Av genomgången ovan framgår att såväl ekonomiska som tekniska och kvalitativa jämförelser tyder på ett övertag för NATO. Sammantaget kan det inte råda någon som helst tvekan om att NATO är betydligt starkare militärt än Ryssland.

En organisation, Global Firepower, har sammanställt en lista över ett flertal länders militära styrka (2017 Military Strength Ranking[10]). Kapacitet inom olika områden har sammanvägts. Av de tolv starkaste länderna, enligt den listan, är sex Natoländer och ytterligare tre är mer eller mindre lierade med USA eller NATO. USA toppar listan följt av Ryssland, Kina, Indien Frankrike och Storbritannien. Vi har inte använt den organisationens siffror för olika vapenslag, men de överensstämmer relativt bra med dem vi använt i vår sammanställning ovan. Global Firepowers lista motsäger inte de slutsatser vi dragit av offentligt tillgänglig statistik och kunskaper om teknisk och annan kapacitet.

Ryssland kan försvara sig och en attack mot Ryssland med strider på ryskt territorium skulle bli förödande för dem som attackerar och för många andra som drabbas indirekt, men Ryssland har å andra sidan ingen som helst chans att föra ett framgångsrikt krig mot NATO. Den stora risken för krig ligger i att makthavare i USA skulle kunna få för sig att landet, med hjälp av bl.a. missilförsvarssystemet som byggts i europeiska länder, har en förstaslagsförmåga mot Ryssland och försöka slå till. Då kan vi hälsa hem för det är med mycket stor sannolikhet fel. Vi kan nog hälsa hem även om det eventuellt skulle vara sant.

Några aspekter på strategiska överväganden

NATO hävdar att Ryssland försöker etablera en A2AD zon av Östersjöregionen. A2AD står för Anti Access Area Denial. Det betyder att hindra en motståndare från att kunna sätta trupp/militär styrka i ett område. [11]

Det är troligt att Ryssland faktiskt försöker bygga upp förmåga för att försvåra för tillförsel av militär styrka till Östersjöregionen, bl.a. till Kaliningrads närområde. Detta borde ligga i dess intresse. Något annat vore väldigt konstigt. Men man ska komma ihåg att det inte är så att länderna kring Östersjön saknar motmedel. Bland annat inom flyget har de förmåga att bekämpa det. I scenariot som målas upp där Ryssland fullt ut skulle skapa en A2AD bubbla med centrum i Kaliningrad har fortfarande NATO möjlighet att ta sig till exempelvis de baltiska länderna relativt säkert. Även om det ibland kan verka vara annorlunda när dom värsta domedagsprofeterna i väst yttrar sig. Det som krävs för att Ryssland fullt ut ska kunna skapa denna bubbla, som i stort sett skulle förlama NATO i hela regionen, är att landet kontrollerar Gotland och möjligen även Åland.

A2AD bubblor är områden som det skall kosta för mycket att gå in i för att man ska våga göra det. Som synes krävs det mycket för att Ryssland ska klara detta, som t.ex. att starta krig med två länder, Finland och Sverige. Detta är inte tänkbart utan att ha som plan att även invadera och ockupera de baltiska länderna, som är medlemmar av NATO. Man måste fråga sig om Ryssland anser att dessa tre länder är värt det pris det kostar om man skall gå i krig med två alliansfria länder och NATO. Att Ryssland förser Kaliningrad med kapabelt försvar har av väst förmodligen avsiktligt övertolkats och ses som ett tecken på att Ryssland har planer på att göra om hela Östersjön med omnejd till en A2AD-bubbla.

I själva verket handlar det med all säkerhet om att Ryssland gör som alla andra. De försöker förse sina viktigaste och utsatta regioner och områden med kompetent försvarsförmåga. I alla lägen där NATO eller NATO-vänliga länder på olika sätt installerar luftförsvarssystem kallas de ”defensiva vapensystem”. När Ryssland gör detsamma så beskrivs det som att Ryssland tillför luftförsvar i syfte att skydda kommande offensiva operationer. Ryssland kommer nog att förbereda sig på att förhindra en attack mot sitt land om NATO och USA bygger upp tillräcklig offensiv styrka vid Rysslands västra gräns.

Då kan det bli aktuellt för dem att reagera på ett offensivt sätt. Det är idag inte troligt att Ryssland är beredda att starta krig med NATO över tre små länder dom inte behöver. Det har också talats om att NATO skulle sätta trupp eller luftförsvarssystem på exempelvis Gotland. Detta är många experter, också inom NATO, övertygade om skulle destabilisera säkerhetsläget och försämra läget i Östersjöregionen avsevärt. NATO-sidan övervärderar Moskvas intresse av de baltiska länderna oerhört mycket. Priset Ryssland får betala både militärt, humanitärt och politiskt kostar ofantligt mycket mer än man skulle kunna få. Scenariot är, hur man än vrider och vänder på det, absurt.

Utan att jämföra hur situationen i luftrummet kring Östersjön skulle kunna utveckla sig vid konflikt då tillförsel av styrka är svårt att förutse går det ändå att konstatera att Ryssland kommer hamna i underläge med tiden. Dessutom är förmågan i luften hos Östersjöländerna i i ett koordinerat läge inte att förringa och vifta bort utan vidare för någon tänkbar opponent. Jämför man styrka till sjöss och bara räknar med den del av sin flotta som Ryssland håller sig med i regionen blir jämförelsen annorlunda än många tror. Det handlar om en kombinerad styrka från Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark, Sverige och Finland.Den ubåtskapacitet som Sverige och Tyskland kan visa upp tillsammans är stark. Visst kan Ryssland försöka tillföra styrka. Gör man det före ett krigsutbrott kommer dessa förflyttningar lätt kunna tolkas och förebyggas. Om man gör det efter ett krigsutbrott måste man räkna in Turkiets, Greklands, Rumäniens, Bulgariens, Norges, Storbritanniens, Frankrikes, Nederländernas, Spaniens, Italiens och Belgiens förmåga och i förlängning även USA’s. Naturligtvis måste också Ryssland vid händelse av krig med ett NATO-land ta hänsyn till hur det ser ut kring hela landet och varifrån landet kan nås av diverse attacker med olika vapenslag.

En nackdel som NATO har i en upptakt till men även under en konflikt är att det är en allians av många länder. Beslutsfattandet tar med stor sannolikhet lite längre tid än hur Ryssland kan fatta sina beslut. Men eftersom det är USA/NATO som står för upptrappningen av situationen jobbar de förebyggande med detta också eftersom de är medvetna om problemet. Det pågår en omfattande övningsverksamhet. Styrkeförhållandet mellan NATO och deras allierade på ena sidan och Ryssland på den andra gör att Ryssland möjligen kan nå kortsiktig militär framgång inom ett specifikt landområde, men de kommer alltid och utan undantag kommer förlora ett krig mot NATO med allierade. Detta vet naturligtvis de politiska och militära lededningarna i Moskva om och de är inte intresserade av ett sådant scenario. De är varken okunniga, ointelligenta eller självmordsbenägna.

Ryssland har sagts kunna nöja sig med exempelvis att inta dom baltiska länderna och sedan kunna frysa konflikten genom att hota med användandet av kärnvapen. Även det är som att gräva sin egen grav för beslutsfattarna i Moskva. Priset blir för högt jämfört med vad som skulle kunna vinnas. Kanske inte på det militära planet, men en sådan aktion har så många andra konsekvenser som inte kan vägas upp av att man kontrollerar Estland, Lettland och Litauen.

Observera att om Finland och Sverige har starka försvar och ger tydliga signaler till båda sidorna att deras motpart inte kommer att få tillgång till de två ländernas territorier kommer oron i Ryssland att NATO placerar offensiva vapen på t.ex. Gotland att minska betydligt. Dessa länder skulle vara en buffert och öka tiden för NATO-flyg/missiler att slå till mot Rysslands mest tätbefolkade områden.

Andra möjliga globala allianser

Det finns inga formella försvarsallianser av betydelse i världen vid sidan om NATO. Det finns däremot länder som kan betraktas som närstående och som i viktiga avseenden har liknande intressen. Australien, Japan, Sydkorea, Israel och Nya Zeeland tenderar att hamna på samma sida som Natoländerna i internationella konflikter. Under senare år har samhörigheten mellan Ryssland och Kina ökat. Om det i en nära framtid blir en storkonflikt kan man nog utgå ifrån att de två länderna och några till kommer att gå i koalition.

Om Kinas kapacitet ska läggas ihop med Rysslands påverkas styrkeförhållandet mellan Öst och Väst betydligt jämfört med om enbart Ryssland jämförs med NATO. Vid en sådan jämförelse bör rimligtvisAustralien, Japan och Sydkorea adderas till NATO. Det blir då betydligt mindre ojämnt än när Ryssland jämförs med NATO. Vad gäller befolkning blir östsidan större pga Kinas dryga miljard invånare.  När det gäller tanks hamnar Ryssland och Kina på första plats likaså avseende kärnvapen i lager, dvs inte de som är utplacerade. På alla andra områden avseende militär utrustning ligger NATO med nämnda associerade länder före trots att Kina har mer än Australien, Sydkorea och Japan tillsammans. Det gäller även militär personal vilket dock förändras om även Nordkorea läggs till Ryssland ock Kina. Det är inte lätt att jämföra när det finns flera olika möjliga kombinationer av länder i olika tänkbara allianser.

Vår bedömning baserad på fakta och argument som presenterats i denna artikel är att NATO’s samlade militära kapacitet är betydligt större än Rysslands och att risken att Ryssland kommer att starta ett krig mot NATO är mikroskopisk.

Lars Drake och Jake Kayzer, aktiva i Nej till NATO och Aktivister för fred

 

Referenser

[1] http://www.dn.se/debatt/stark-var-forsvarsformaga-i-forbund-med-finland/

[2] https://drakbett.wordpress.com/2013/10/28/militar-kapacitet-kring-ostersjon/

[3] https://drakbett.wordpress.com/2013/10/28/militar-kapacitet-kring-ostersjon/

[4] https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_level_of_military_equipment

[5] https://www.sipri.org/sites/default/files/SIPRIYB16-Summary_SV_0.pdf

[6] https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_number_of_military_and_paramilitary_personnel

[7] http://nationalinterest.org/blog/the-buzz/russias-only-aircraft-carrier-has-big-problem-21535 https://sputniknews.com/military/201708231056707823-admiral-kuznetsov-repair/http://www.telegraph.co.uk/news/2016/10/21/russian-carrier-plagued-by-technical-problems/

[8] http://nordic.businessinsider.com/russia-armata-tank-2017-8?r=US&IR=T

[9] https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_GDP_(nominal)

[10] https://www.globalfirepower.com/countries-listing.asp

[11] http://natoassociation.ca/limiting-russias-anti-accessarea-denial-strategy-in-the-baltic-sea/