Pressmeddelande från Aktivister för fred (21 februari 2017)
Sverige måste bryta med humanitära passiviteten i Ukrainakonflikten
Aktivister för fred välkomnar den nya svenska linjen gentemot Ryssland om att återuppta bilaterala dialoger mellan ländernas regeringar. Den framkom under utrikesminister Margot Wallströms möte med sin ryske kollega Sergej Lavrov i Moskva 21 februari 2017. Vi delar andra bedömares syn att mötet innebar en framgång på flera bilaterala områden som samverkan och handel i olika regionala organisationer för Östersjön, Barents hav och Arktis där Wallström såg fram emot ökat samarbete. Ryssland betonade också utbyte mellan folk vilket vi ser som särskilt positivt.
Margot Wallström och Sergej Lavrov i Moskva, 21 februari 2017.
Bild via SVT:s direktsändning av presskonferensen
När det gäller Ukrainakonflikten går diskussionen på tomgång. Under pressträffen i Moskva betonade bägge parter att de har klart olika ståndpunkter i frågan. När det gäller vikten av att lösa den humanitära krisen i Östra Ukraina fortsätter Sverige sin passiva hållning. Under pressträffen var det istället Lavrov som i detalj kunde visa på hur befolkningen i de självutnämnda folkrepublikerna i Donbass i strid mot gällande Minsköverenskommelse utsätts för lidande genom att Ukraina försvårar gränspassage och därigenom gör alla normala ärenden hos myndigheter och banker omöjliga. Rysslands beslut om att acceptera id-handlingar som utfärdats av de självutnämnda republikerna tills dess att Minskavtalet uppfylls ses av t.ex. en tysk företrädare som ett brott mot Minskavtalet. Detsamma säger den ukrainska presidenten Petro Porosjenko som även uppmanar EU att markera mot Ryssland och överväga striktare sanktioner. Under pressträffen kommenterade Lavrov att beslutet fattats av humanitära skäl. Det handlar om att underlätta för befolkningen att uträtta nödvändiga ärenden genom resor till Ryssland.
Internflyktingar köar på den ukrainska sidan vid Majorsk gränspostering för att besöka släkt, vänner och hem i DNR. 22 november 2016.
Foto: UNHCR/John Wendle
Sverige har under tre års tid varit passiva inför det lidande som drabbar civila i Östra Ukraina som en direkt följd av att den ukrainska regeringen inledde en så kallad antiterroristoperation i april 2014. Medan Ryssland söker lösa civilbefolkningens svårigheter och lindra deras lidande tiger Sverige. Inga röster höjs för att man antingen medvetet negligerar civilbefolkningens lidande på det sätt som man valt att göra under tre år och inte önskar en lösning på akuta humanitära problem eller också för att man vill dölja oenigheten som finns inom EU. Det är en hållning som är ovärdig en nation som säger sig hylla humanitära värden oavsett hur man ser på grundorsakerna till konflikten.
Wallström hävdar att hon för den linje som EU har i Ukrainafrågan. Det är dock oklart vad den linjen i praktiken innebär för att lösa akuta problem. Den tyske företrädaren har visat detta med sin syn på civilbefolkningens rättmätiga krav om att kunna hantera bank- och myndighetsärenden som Ukraina fortsätter försvåra eller helt enkelt förvägra dem. Den lösning som västländerna skulle komma med i form av mobila banker enligt Minskförhandlingarna har, enligt Lavrov, inte blivit av. Vill EU och Sverige att civila ska vänta hur länge som helst på det som är självklarheter för att klara det dagliga livet i EU?
Radio Free Europe rapporterar från fronten om en ”krypande offensiv” där den ukrainska sidan bit för bit tar sig längre in i gråzonen.
Den nyligen uppblossade konflikten i Östra Ukraina orsakas, enligt Radio Free Europe, av en ”krypande offensiv” där den ukrainska sidan bit för bit tar sig längre in i den gråzon som enligt Minsköverenskommelsen ska vara demilitariserad. Alexander Hug, vice företrädare för OSSEs övervakningsuppdrag i Ukraina har flera gånger sedan mitten av januari sagt att ”direkta resultat av de framryckande rörelserna är eskalering av spänningen”. Fakta på marken talar denna gång för att det är den ukrainska sidan som utlöste aggressionen genom att flytta fram sina trupper längre in i gråzonen.
Ska man tro Eva Elmsäter, expertkommentator i SVT, är en gemensam syn inte bara den att Ryssland från början är skuld till det som sker utan också senare alltid är den aktör som orsakar aktuella problem. I Europaparlamentet sade Anna Maria Corazza Bildt den 14 februari att den konflikt som blossade upp i början av februari med flera dödade som följd orsakats av att Ryssland testade Väst. Hon presenterade inga fakta och inga bevis för sitt påstående. Istället ägnar hon sig åt spekulationer om att tidpunkten efter ett samtal mellan Trump och Putin gjorde att Ryssland var den enda tänkbara aktören. Om denna typ av spekulationer delas av Sverige och EU hindrar det alla sakligt grundade framsteg för att lösa den akuta krisen.
Europaparlamentarikern Jacek Saryusz-Wolski som representerar från det land som tillsammans med Sverige bedrivit den mest expansiva EU-politiken gentemot Ukraina och andra länder sade att 36 000 ryska trupper, förklädda eller reguljära legosoldater, utgjorde de som stod för angreppen mot den ukrainska sidan. Denna syn torgförs även av Elin Jönsson, Sveriges radiokorrespondent i SVT. Är Wallström enig med denna syn hos närmaste allierade i fråga om Ukrainapolitiken som återfinns inom EU och i svensk public service är det inte undra på att samtalen i Moskva drog ut på tiden.
Den syn som Saryuz-Wolski dessutom har om vikten av att kasta ut Ryssland ur FN:s säkerhetsråd samt se till att USA blir framträdande i förhandlingar tillsammans med EU för att, på så sätt, marginalisera Minsköverenskommelsens betydelse visar att enigheten inom EU luckras upp. Det framgår tydligt av de inlägg europaparlamentariker med ansvar för ukrainakontakter förde fram under en session 14 februari. Alla utom den cypriotiska ledamoten ställde sig ensidigt på den ukrainska regeringens sida för att tillskriva Ryssland den aggressiva rollen i den uppblossade konflikten, ignorera civilbefolkningens intressen och – i flera fall – ta avstånd från Minsköverenskommelsen. Vilket EU är det som Wallström stödjer sig på?
Margot Wallström och Sergej Lavrov samtalar i Moskva, 21 februari 2017.
Bild via livesändning på Facebook av МИД России
Vi välkomnar återgången till klassisk fredspolitik genom att, tillsammans med en fast hållning i centrala utrikespolitiska frågor som är skiljande, verka för utbyte mellan länder genom handel och på annat sätt. Den nya linjen bryter med delar av den skadliga hållning som Sverige haft när man, under den tid Sverige valde att frysa alla normala kontakter, sade nej till stärkande av ekonomiska kontakter.
Margot Wallström och Sergej Lavrov i Moskva, 21 februari 2017.
Foto: Mikhail Japaridze/TASS
Förr eller senare blir det tvingande nödvändigt att förhålla sig praktiskt till den nödlidande lokalbefolkningens behov och ställa det rimliga kravet om att inte bara Ryssland ska leva upp till Minsköverenskommelsen utan också Ukraina. Aktivister för fred arbetar för att det ska bli så snart som möjligt. Därför har vi inlett en kampanj som börjar med att ge stöd för insamling till civila offer i Östra Ukraina och vi söker samverkan för en konstruktiv hållning i svensk ukrainapolitik.
Tord Björk
Aktivister för fred
Aktivister för fred 